My top three

Musiken betyder otroligt mycket för mig, som den gör för många, många andra. Den gör mig stark, har jag en fruktansvärt dålig dag kan en dos Pearl Jam eller Nick Cave eller Soundgarden få mitt humör upp, kanske inte på topp, men mycket högre än vad den var från början. Det betyder mycket. Hade musiken inte funnits... Jag vet inte, hade man klarat av allt då?

Här är mina Top Tre favoriter, iallafall för stunden. Som nog de flesta inser, så kommer inte 1:an förändras, nog aldrig, men platserna 2 och 3 brukar skifta lite då och då. Det finns så mycket, så otroligt mycket bra musik, eller hur?!
Hur som helst, här har ni listan!

3. Days of the New
Travis Meeks är en rätt, om inte helt, okänd man för de flesta. Han är en musiker som hade sin chans, hade sin stortid där i mitten av 90-talet, men den jävla världen av droger hann ikapp honom, och istället stod crystal meth överst på prioriteringslistan före musiken. Men Travis fortsatte med musiken trots beroendet, och det är fantastiskt!
Han jämförs med bland andra Alice in Chains, både på gott och ont. Det är nämligen många dryga AiC-fans som tycker att han "själ" hela AiC's sound, är en "dålig AiC-kopia". Jag kan bara skratta dem i ansiktet, för jag tycker att det som Travis skapar, det är något helt eget. Jag har lyssnat Mycket på Alice in Chains i mina dagar, och jag tycker inte Travis är någon kopia av deras musik. Visst finns det likheter, men i vilken musik hittar man inte likheter, egentligen? Det är ju därför alla olika musikstilar finns, för att folk som gillar en viss typ av musik ska kunna hitta många olika band med samma sound. Men iallafall, Travis är ren idag och är på väg mot en comeback, en comeback som jag tror kommer bli otroligt stor, för jag är helt övertygad om att människor kommer upptäcka hans storhet.
Jag snubblade in på musiken då jag strö-kollade runt på Chris Cornells vänner-lista på myspace, såg en bild på Travis, klickade in, hörde musiken och blev helt förälskad. Oh, vad jag älskar att jag är random ibland!

2. Chris Cornell
Som ungefär hela världen vet vid det här tillfället, så älskar jag Chris Cornell. Väldigt. Mycket. Alla musik han har gjort, alla band han har varit delaktig i. Soundgarden, Temple of the Dog, Audioslave, solot... Allting. Men just nu är jag inne i hans solo-projekt, framförallt hans första soloplatta "Euphoria Morning" (hoppas det där blev rättstavat nu...), en helt otrolig skiva. Jag vet inte hur jag ska förklara den, det är så svårt. Den är som en dröm, eller som en saga. Varje låt har det där speciella soundet, det där speciella soundet som man inte kan beskriva. Chris har den där magiska musikerhjärnan som kan göra Vad Som Helst. Kan skapa vad som helst. Det känns så overkligt.
Chris kommer alltid vara en av De Där Stora för mig, som jag ser upp till något så otroligt. Han fanns där när ingen annan fanns. Det är faktiskt sant. Det är en av anledningarna till att jag älskar honom så mycket.

1. Ja... vilka tror ni? Svårt va? Haha! PEARL JAM
Pearl Jam är guld. Platina. Diamant. 45756276 karat guld, om jag ska vara exakt.
Pearl Jam har allt. Texterna, musiken, allting. Det är så vackert. Det kan vara galet, det kan vara skumt, det kan vara lugnt, det kan vara sorgligt, det kan vara skrämmande. Det kan vara allt i Pearl Jam's musik.
Jag har inte lyssnat på dom allt för länge. Alltid vetat vilka de varit, alltid känt till deras största låtar. Men när man är inne i annan musik (se. Ark och Soundgarden) försvinner allt annat för att man är så inne i den aktuella favoritmusiken.
Men när jag väl började lyssna på dom för några år sedan, var det som ett PANG. Ett bra PANG. Allting bara lös upp och jag klev in en värld som jag alltid haft i garderoben men aldrig entrat för att så mycket annat varit på.
Jag förstår inte hur jag kunnat vara utan Pearl Jam innan, jag förstår inte hur jag bara tagit dom för givet. Eller för givet kanske jag inte tog dom, men jag trodde inte dom var Så magiska som dom verkligen är.
Dom är... Allt. Eddie's röst är allt, Eddie's texter är makalösa. Allting. Det är även svårt att förklara det här, det är så mycket känslor. Så mycket tack.
Mina aggressioner och hat mot många idioter som förstört mitt liv på ett och femtioelva sätt får passar som handen i handsken i Pearl Jams musik. Jag tror det är det som gör att jag älskar dom så mycket, det att jag kan blicka på mig själv i deras musik. Det är helt perfekt, man måste ha den musiken. För som sagt, musiken är nästan fan allt, och om man någon gång finner musiken som passar en Perfekt, som jag har, kan inget klanka ner en, nästan inget iallafall.
Och det känns fantastiskt! Så pusspusspuss och tacktacktack på/till Pearl Jam för det!
<3

Här, "Alive". <3<3<3



Ha en fin dag allesammans!

Peace.
/Liv.

Final

Buhu.
Ja, de flesta av er såg säkert EM-finalen igår.
Sure, Spanien spelade bättre, dom förtjänade att vinna (trots att dom slänger sig som djur).
Det som mest känns är hur jävla misslyckat Tyskland var. Iallafall då och då.
Dom var riktigt bra, riktigt farlig under vissa delar av matchen, vissa stunder satt man och tänkte "Njaa...", och vissa andra ville jag bara skrika av frustration.
När man vet hur bra ett lag kan vara, smärtar det att se dom på en relativt dålig dag, där enbart Ett mål kan avgöra hela skiten.
Torres sköt in 1-0 målet, det enda målet, i typ 30:e minuten. Misstag av både den tyska snubben som sprang efter honom, han kunde gjort något åt saken, om bara så fejkramla eller tackla honom, och även lite grann från målvakten, om ni frågar mig, han verkade ta för givet att den där tyska spelaren som skjuta iväg bollen, så han såg något oförberred ut på att det skulle komma ett skott...
Men det kan inte vara lätt, det kan inte vara det! Som målvakt har man tusen saker att tänka på, speciellt när actionen är kring målet man skyddar. Allt måste tas in, man måste vara beredd på varje hörn.

Awell, I feel for Michael Ballack och resten av det tyska laget. Har hejat på dom genom hela EM:et, efter att ha insett att chansen att Sverige skulle vinna över Ryssland var lika liten som att jag skulle bli förbundskapten.
Tyskland och  Ryssland. Tyskland för att dom är så jävla bra när det väl gäller, och när de är bra så, tja, ja, då är de Sjukt bra.
Ryssland både för att dom är ett snabbt, kvickt, roligt, bra lag, men även för att dom är Så Sjukt Söta!
Alltså, inte till utseendet, ryssar är ju inte direkt kända för att vara fagra, och männen i deras landslag förändrar inte heller den synen... hah. Nej, men det är något, typ helheten laget har. Jag vet inte riktigt, dom är bara så sjukt söta när dom springer omkring där på planen och är skitbra. Me like them.

Nu ska jag iväg till kollonin, sedan blir det A och H senare i eftermiddag...
BTW, eller inte på tal om något alls, idag börjar jag arbeta heltid... Varje natt till sista juli... >___< Inte lätt, men I need the money!
BTW2, jag funderar på att åka söderut och plantera träd och ta hand om naturen på andra sätt, alternativt åka söderut och undervisa... Läste någonstans om att man kan göra det... Hade inte tackat nej!

Peace.
/Liv.


Torres, Spaniens avgörande finalmålskytt.

BÄSTBÄSTBÄST

Det är fan ingen tvekan om saken - Pearl Jam är så äckligt, vackert, underbart bäst.
Just nu "Rats", fy fan. FY-FAN. Eddie gör mig stark, tack för det.

<3<3<3


Don't you

Sitter och lyssnar på Nick Cave, det är så bra att jag håller på att trilla av stolen.
Varje gång, varje låt, allt. Allt den mannen rört vid. Så genialt att allting bara ler för en stund.
Puss och respect på den mannen.

Snart kommer mami hem. Kul att jobba på en lördag, huh? Kan inte tänka mig det...
Ikväll blir det bara Ariman ett tag, sedan hem och sova, upp och jobba inatt.
Jag har en så rolig vardag, även på helgerna fast man inte kallar det vardag.
Jag ser ingen skillnad på min vardag och min helg.
Lika tråkigt hela skiten.
Jag vill ha roligt! Massa roligt!

Suck... Det är så mycket man vill, eller hur?


Bra låt; Check.

Peace.
/Liv.

Just sitting here... waiting.

Jag tror knappt ord kan beskriva hur mycket jag längtar till nästa år.



Det är så mycket som väntar. Spelningar, Viktiga spelningar väntar, en rullande ekonomi kommer existera, och bara väntar på att få komma igång vilket den kommer göra nu i augusti, resor väntar, mitt pluggande väntar.
Jag ska börja läsa någon form av historia. Nya/nytt jobb väntar.
Allt väntar, om jag ska vara ärlig. Jag går bara mest omkring här nu och väntar på att nästa år ska komma, eller åtminstone nästa vecka, då jag börjar med heltiden. Ska bli så jävla skönt, då känns det som man göra Någon nytta iallafall... Skönt det.

Bandet jag mest ser fram emot nästa år är denna mannens, Pearl Jam.
Love you.


...

Just nu vill jag bara lägga mig under en sten
alternativt flyga över till London
och stanna


Fotboll och skit-TV4

Tyskland-Spanien blir det då, ja.
Hrm.
Tyskland: JAA! Dock spelade dom ganska kasst till en början, matchen var rätt seg och tråkig. Men sedan gjordes mål på mål, och när man trodde att allt var avgjort, gjorde det andra laget mål osv. Men till slut slutade det 4-3 till Tyskland. En lycklig Liv!
Spanien: Alltså. Spanien vann enbart för att dom hade inriktat sig på att stoppa Rysslands bra spelare, såsom Pavljutjenko och Arsjavin, två spelare som otroligt duktiga, men som man igår inte såg skymten utav. Spanien var smarta, de tröttade ut Ryssland i första halvlek, för att sedan kunna göra tre rätt lätta mål i den andra och sista halvleken. Hade Ryssland varit pigga hade Spanien aldrig gjort målen. Hade Ryssland varit pigga hade det varit dom som gått segrande med, ja, kanske 3-0, som matchen slutade, för Spaniens del.
Lite synd. Jag hejade på Ryssland, det är ett bra lag.

Det kommer bli spännande, och jag hejar självklart på Ballack och hans Tyskland. Men vi får la se vad som händer, ingenting kan chocka en efter det här EM:et, där helt rubbade lag vunnit, osv...

Och en sak till: TV4:as kommentatorer vid matcherna? Seriöst? Jag höll på att bli galen, hela min familj höll på att bli galen!
1. De snöar in på helt rubbade saker. Igår snöade dom till exempel in på den spanske spelaren Torres hur jävla länge som helst. Diskuterade vad han hade gjort innan landslagsspelandet och så vidare, samtidigt som hur mycket som helst hände i matchen, men nej då! Att diskutera någon tråkig spanjor är tydligen Mycket viktigare!
2. Han där "huvudkommentatorn", alltså han som alltid är där, vet inte vad han heter, vet inte ens om jag vill veta det...Hah. Iallafall, det känns fan som att han vill bli "historisk" eller något. Så fort några spelare närmar sig målchans, kanske bara lite grann, Skriker han som en galning, är så överentausiastisk (stavning?) att jag bara bli skratta, alt., spy.  Det är jävligt irriterande, för det känns mer som att han vill bli den vars ord man kommer ihåg från ett bra mål än att egentligen kommentera det som egentligen händer på planen. Sjukt patetiskt.
3. Den där jäkla "huvudkommentatorn" säger alltid fel. Inte för att det inte gör Så mycket, åtminstone inte i små saker, men det är sjukt irriterande. Igår fick han för sig att en rysk spelare hade tappat sitt benskydd, när man i själva verket klart och tydligt såg att det handlade om hans ena sko. Det var bara mest komiskt, haha.

TV4 är så Äckligt självgoda. Det  har dom alltid varit, och kommer med jäkligt stor sannolikthet alltid att vara. Tror att dom är störst, bäst och vackrast. Tror att dom blir populärare om dom har tjugofem olika kanaler, snart kommer väl TV4-Vi-vet-inte-vad-vi-skall-kalla-den-här-skit-kanalen. Sanningen är den att alla är så jävla trötta på TV4, alla. De enda som klarar av de totalt ointressanta programmen (det enda som kan vara kul att titta på IBLAND, är "American Idol") är sådana där typiska "Äntligen hemma"-människor. Dom klarar av att bli avbrutna fem-sex gånger varje program för en sju-minuters-reklamare. Ja, TV4 har reklam i sju minuter, minst!  Vi tog räkningen uppe i Timrå i februari, och återigen skrattade, alt., grät vi åt resultatet. Suck... Awell, vad ska man göra?

Ha en fin dag allesammans, och don't forget - Hellre TV8 än TV4! Hehe...

Peace.
/Liv.


Trall

Åh, det slog mig precis att det är fotboll ikväll, och den fotbollsnörd som är jag, blev jag Jääävligt lycklig! Nästan sådär fånigt tonårslycklig...  Eller... kanske inte, men jag blev faktiskt lite lycklig i magen.
Tyskland-Turkiet. Mumma. Tyskland Borde och Lär vinna, men som det här EM:et har sett ut hittils, så kan vad fan som helst hända... Men jag tror och hoppas på Tyskland, som sagt! Dels för att dom har blivit riktigt bra... och för Ballack.  Haha. Ja, det finns att alltid en snygg fotbollsspelare med i leken när det gäller oss tjejer, det känns fan som det. Haha.
Well well, han är het och bra och Tyskland är ett hett och bra lag som jag hejar på, fotbollsnörden som jag som sagt är.

Så först blir det in till stan en runda nu på eftermiddagen, ska käka mat, har inte ätit något på hela dagen... Sedan möter jag upp kära mami på stationen och åker till polisen, därefter hemåt och fussball! ^_^

Peace
/Liv.


I know, bilden har inte ett skit med fotboll eller inlägget att göra, men jag gillar den. Den ni ser är Gary Oldman som Stansfield i "Léon", bättre skådespelarinsats får man fan leta efter...

Dig yourself, Lazarus

Idag är det onsdag vilket innebär lönedag. Har redan varit till affären, köpt hårfärg, myntathé, äpplen, skvallerblaska, batterier, samt cigg. Älskar myntathé:t, det är både underbart gott, samt väldigt bra för magen! Bra för min som har en mage som är lika med cp...
Och damn, jag tog en nyans för ljus hårfärg. Smart? Men okej, det är typ ingen skillnad alls, men ändå, ville ha samma färg... Jaja... Doh, doh...
Det bär av till kära Arre (se. Ariman) på eftermiddagen, en liten minilunch, kanske. Vi får se hur min ekonomi och mage mår då. Ska även lämna en massa pengar till A som sedan ska föra över det till den som ska ha dom. Jag vet, kanske fånigt, men enda valet.

Well, well. Awh, jag längtar värsta mycket till imorgon, då jag och min lille-lillebror ska in till stan och äta lunch. Ska bli sjukt kul! Och flummigt, om jag gissar rätt... Haha.

Awell. Bara för att "hedra" eller vad man ska säga, min lillebror, så blir dagens video DM's "Enjoy the silence" från One night in Paris-DVD'n. Varje gång min lillebror hör/ser det här klippet ryser han som ett as. Det är alltid gött med syskon som har i princip Exakt samma musiksmak som en själv, me like!

Näe, nu ska jag gå och skölja (stavning?) ur mitt hår, sedan läsa den dära skvallerblaskan, och om jag hinner, se "Léon". Sjukt sugen på att se den filmen!

Ha en fin dag allesammans!
Peace.
/Liv,


Do you want to play a game?

<3
Scen från filmen.

Finally!!!

Jaaa! ÄNTLIGEN, äntligen! Nu har jag snart den älskade filmen "Rosencrantz and Guildenstern are Dead" hemma, helt, helt underbart! Inte för att jag har sett hela filmen på en och samma gång någon, utan bara delvis på youtube, men nu har jag snart Hela filmen hemma. Wiie.
Rosencrantz spelas av min favoritskådespelare all over, Gary Oldman.
Finns det någon som har "bevarat" sig bra i skådespelarvärlden är det fan Gary.  Trots att han röker/rökte/vet inte om han gör det längre. I mean, mannen fyllde 50 år i mars, och han ser fortfarande lika bra ut som han gjorde när han var 30. Vacker är ett milt ord för att beskriva honom, men jag väljer det i denna mening då jag inte kommer på något bättre för tillfället. Haha.

Som Stansfield i "Léon" är han underbar, som Dracula i, tja, heter den kort och gott bara "Dracula"? Minns ej... Som Sirius Black i "Harry Potter"-filmerna, som Jim Gordon i "Batman"-filmerna, osv, osv...
Och sist men verkligen inte minst, som Rosencrantz i "Rosencrantz and Guildenstern are Dead".
Puss på honom.

Nu ska jag iväg och handla snus och mjölk, på återseende!
Peace.
/Liv.


Gary Oldman som Rosencrantz från "Rosencrantz and Guildenstern are Dead", en film som har hela 18 år på nacken, den är nämligen ifrån 1990.

Usch

Huvudet är hängigt, halsen som ett rakblad, näsan som... stopp. Jag är förkyld. Skit också.
Den där 1½ timmen på kollonin tog sig en del på kroppen såhär i efterhand. Men, men det var ju så mysigt! Faktiskt... Suck. Alltid när något är mysigt och bra ska det vara något bajs därefter... Alltid.

Imorgon kommer löningen! Yey! Ska dra till AG's direkt på morgonen och köpa mer hårfärg, batterier och någon skvallerblaska. OMG, I'm so tjejig. Hah... Måste färga håret en gång till. Har så jävla mycket hår, så just nu så täcker färgen den största delen av håret, men dock ser det ibland ut som att det är slingat med min gamla naturliga hårfärg... Uh... -__-  Så jag ska färga det återigen, som sagt, samma färg. En färg som är sjukt het, för övrigt! Verkligen brun-brun, men ändå het. Hrm, aja... Nu babblar jag på som vanligt... Suck.

Ja just det, nu har jag en sak till planerat inför veckan, hiho. Ska på stan med min kära lillebror på torsdag. Vi ska gå runt och kolla i affärer, dissa människor, sätta oss på något mysfik á la Espresso House och ta en fedefika. Me like!
Sedan måste jag också passa på att leta efter nya skor... I want höga...

Nej, nu ska jag spela Tycoon City New York. JAAAA, jag vet att jag är en nörd, jag börjar själv bli jävligt trött på att gå runt här hemma och göra onödiga saker dagarna igenom. Men nästa vecka, tänker jag hela tiden, nästa vecka börjar heltiden...

Ha en skön dag allesammans!
Peace.
/Liv.


The week

Tisdag: Ingen jäkla aning.
Onsdag: Löning! Till vårdcentralen för snack ang. possible laktosintolerans, samt magen överhuvudtaget, den börjar bröla lite grann, you see. Sedan käka lunch med A, gärna en vinare på Ariman på kvällen.

Sedan måste jag vara ärlig och säga att jag inte har något alls planerat resten av veckan... Bull. Vill till skogen som fan, men Naturbussen har slutat gå, ska dock checka på Skånetrafiken och se om någon buss går dit, eller åtminstone i närheten...
Nästa vecka kör heltiden igång, alltså kommer jag jobba alla nätter i veckan hela juli, sedan alla nätter utom en... Men det kommer vara värt det. Funderar nämligen på en liten Italienresa, just by myself. Jag behöver koppla av. Sitta med ett glas vin och ett paket cigg på någon uteservering... Detta blir självklart nästa år, som allt annat. Måste ju jobba ihop alla cashen först... Det kommer ta sitt tag och det kommer vara a pain in the ass, men när jag väl sitter där på cafét kommer det Så vara värt det.

Ingen fotboll ikväll, buhu. Är van vid att glo på fotboll varenda jekla kväll, så det känns lite tomt... Blir ingen förens på onsdag. Lite trist att jag är iväg då, är ju Tyskland som spelar då... Ballack! ^^ Het och bra.
Fan vad töntig jag låter... Men fotboll är sjukt underhållande och spännande att titta på, speciellt riktigt bra sådan.

Cha-cha.
Peace.
/Liv.


Nobody's baby now



Mäktigt. 'Let love in' är en galen platta. En galet bra.

Tatoo

Jag vill tatuera mig. Med största sannolikthet skulle det nog vara någon text från någon DM-låt.
Martins texter har alltid funnits nära mig, det känns som att det finns en text för varje känsla, varje humör, varje dag, alltid.
A och jag har redan snackat om att tatuera in Mr. Feathers, symbolen från 'Playing the Angel'-skivan. Det bestämde vi för ett par år sedan, och båda är fortfarande på att tatuera in symbolen, förr eller senare. DM har betytt mycket för båda två.
Det jobbiga med att bestämma en viss tatuering är att det finns ju så mycket, så många fina texter, och den man väljer måste verkligen vara The One, så man inte står där sedan efter och är jättebesviken. Sure, man kan ju göra en till senare, men det känns ändå som att den Första tatuering ändå måste kännas jävligt bra.


Där har ni Mr. Feathers! ^^

Det finns en del textrader och jag kollat runt på, bland annat den här som är från DM's "One Caress", väldigt vacker.

When you think you've tried
Every road, every avenue
Take one more look at what you found old
And in it you'll find something new


But I don't know, det är svårt att bestämma sig... Men some day, some day!

Peace.
/Liv.


Try walking in my shoes

Jag är så jävla trött. Vet inte vad jag ska ta mig till.


It's getting dark

- Ja, mitt hår alltså.
Har inte färgat håret sedan 2005, så jag kände att det var pretty much time nu.
Inte för att min naturliga hårfärg är Så hemsk, men jag har längtat efter en förändring av detta slag ett bra tag nu.
Bara... färga något nytt... Ungefär som en ny start på allting, känns det som.
Den senaste tiden har varit cooockooooo, jag har lämnat folk efter mig, människor som jag trodde jag skulle klara av, men apparently jag inte kunde. Det bästa man kan göra i sådana situtation är att bara släppa taget.
Det är bättre än att fortsätta vara i skiten och tro att det ska gå över... Det Gör Det Inte. Tro mig.

Så nu är mitt hår på väg att bli mellan-/mörkbrunt, vilket är Jääävligt nice! Har fått höra att svart skulle vara my thing, men jag hade svart många, många gånger när jag var 13-14ish, och allt jag kan säga är... Never again.
Jag gillart inte. Kanske på andra folks, men inte på mig. Sådetså. Moha.

Jaja. Färgen ska vara inne i 15 minuter till... Waiting, waiting...
Sedan ska jag lyssna på DM, samt kolla på lite mer Edward Norton-filmer.
Han är min nya Christian Bale. Fast ändå inte, Bale är 865746752692 gånger bättre.
Och då tycker jag ändå att Norton är cpmegasjuktbra, så det säger en del...
Gahwd, jag älskar bra filmer och bra skådespelare. (No, shit.)

Ha en skön lördag!
Peace.
/Liv.

Wishlist

¤ Flytta. Antingen till Timrå, en liten etta vid vattnet. Där kan jag andas. Eller iväg, antingen Europa eller the US. Aldrig mer sydSverige, aldrig mer Skåne, ALDRIG MER LUND.
¤ Kunna slappna av. Lite. Mycket. Gärna. Koppla bort onödiga saker, saker som sedan länge borde vara avslutade, men idiot som jag är fortsätter jag... Idiot.
¤ Att Pearl Jams, Depeche Modes och Chris Cornells turnédatum ska komma ut. Come on, något trevligt ska vi väl ha att se fram emot?
¤ Färga håret. Snart. Snart. Mörkt. Bye äckeloriginal.

I've broken my fall
Put an end to it all
I've changed my routine
Now I'm clean

<3


Filmrekommendation (stavning?)

Som bekant är jag en gammal filmnörd. Vilken min specialitet/favorit typ av film är, är väldigt svårt att säga, jag tycker om mycket, nästan allt. Väldigt många 90-talsklassiker á la "Leon" och "My own private Idaho".
Jag gillar det mesta, dock inte cpöverdrivna filmer såsom "Pirates of the Carribean" (seriöst, alla gillar filmen enbart för att Johnny Depp är med, come on...) och så vidare...

Idag såg jag filmen "25th Hour", med bland andra fantastiska Edward Norton och Sanslöst bra Philip Seymour Hoffman.
Kort sagt, och för att inte avslöja för mycket, handlar filmen om en dude som åker fast för narkotikabrott, straffet är 7 års fängelse, och hur hans sista timmar i frihet ser ut.
Det kanske låter som en rätt lame plot, men two things:
1. Handlingen är Mer än det lilla jag beskrev, som sagt vill jag inte avslöja för mycket.
2. Skådespelarna gör helt Otroliga insatser. Jag överdriver inte, jag rös verkligen igenom hela filmen. Norton, Seymor Hoffman, Alla.
Det är sådana här filmer som får mig pepp, som fan. Kanske inte på att skådespela, utan snarare att vilja skriva manus och regissera. Så många möjligheter det finns! Det gäller bara att man är på och har idéer, som fan!

Som bekant (eller kanske inte, vet inte om jag nämnt det i bloggen innan...) har jag hållt på och filat på en del manus det senaste året. De flesta är på svenska och mest tänkta för teatern, scenmanus, men jag har även börjat skriva på engelska, mer filmmanus. Kanske låter skitfancy, eller att jag skryter, men för att vara ärlig så är detta verkligen något jag brinner för. Jag har haft ett år på mig sedan jag tog studenten till att fundera kring vad det är jag vill göra med mitt liv.
Sure, för vissa (se. många) tar det flera år innan man bestämmer sig Helt, man kanske inte ens bestämmer sig överhuvudtaget, utan bara kör på något som verkar "helt okej".
Men jag vill inte vara helt okej, jag nöjer mig inte med det. Om jag ens hade försökt nöja mig hade det gått åt helvete, då jag hela tiden hade tänkt på att det här verkligen inte är Det, It, som jag vill hålla på med.
Men skrivandet är mina bästa vän, mina 10-20-tal linjerade block, fulla med idéer, är mina nallebjörnar, mina gosedjur, mina snuttefiltar.
Jag har så mycket idéer här inne, och jag känner att jag måste få ut det. Jag menar, vad kan hända egentligen? Det värsta som kan hända är att people inte är intresserade och nobbar mig, men då är det bara att försöka igen, skicka andra idéer, skicka till andra människor. Never give up, that's the main thing!

Jag vill lyckas. Och jag känner att... ja, ärligt talat känner jag att faktiskt kanske kan lyckas en dag, bara jag får tummen ur den jävla röven och vågar kasta mig ut och Ta Chanser.

Hrm... ja... Som sagt: Se "25th Hour", ni kommer inte ångra det!

Peace.
/Liv.


Damp, film, midsommar osv...

Bägaren tippade över.
Det är min ursäkt för förra damp-inlägget.
Så kan det gå när man inte orkar hålla inne saker längre, när det fucking kokar över...

Väntar på "25th hour" med bästa Norton, ska iväg till das affär för inhandling av, tja, allt, kylskåpet ekar tomt, samt midsommarmat. Det är ju fan midsommarafton idag. Ser man på. Ska bara vara hemma hela dagen lång, kolla på film och käka gott...

Lyssnar på PJ. Känns som det var en evighet sedan sist, har ju varit (och är fortfarande) inne i en DM-dimma hela veckan, men det är ändå bara kanske tre-fyra dagar som har gått sedan jag lyssnade på PJ senast...
Men är man nörd så är man, och då känns tre-fyra dagar snarare som tre-fyra månader!

Peace på er, ha en fin midsommarafton, hoppas vädret skärper sig senare, så litta sol stiger fram genom molnen!
/Liv.


How much can one take?

Alltså,


jag är så JÄVLA trött på människor som ignorerar sina egna problem och lever på och Tror att dom ska komma undan med all skit. Så, så, SÅ jävla trött på dem! Sådana människor... Jag vet inte...
Vad tror dom egentligen? Att dom kan vandra omkring och tro att livet leker, bara för att dom intalat sig det?
Ni har inte funderat på att börja känna... tja... MEDkänsla? Sätta in er i andras situationer? Tänka
"Okej, vad hände nu... Hur ska vi lösa det här?",
istället för
"ÄSCH, det var ju verkligen inte mitt fel, finns ingen chans i hela världen, jag ska bara fortsätta och skita i vad andra tänker och känner."

Jag är verkligen inte världens bästa människa, jag är inte problemfri, jag har jävligt många fel och brister, men en sak som jag faktiskt är jävligt stolt över att jag har, det är känslan för medkänsla. En medkänsla som ibland är För snäll och För god och tror att alla är genomgoda osv, men åtminstone kan jag sätta in mig i andras situationer, försöker hitta lösningar, sitter inte och grubblar i ett hörn och tycker synd om mig själv!

Sorry för dampet... men jag blev bara jävligt upprörd just nu. Som sagt trött på männisor utan känslor och vett...

Nu ska jag fortsätta lyssna på DM, lite lugnande sådär... Keeps me away from going totaly crejsy...

Peace.
/Liv.


<3<3<3<3<3<3<3<3<3<3<3<3

Thursday

Godmorgon/förmiddag.
Igår var så jävla mysigt. Tack, A. Sure, jag fick ett smärre utbrott där i början, men det var behövligt!
Sedan fortsatte vi kvällen som om inget hade hänt, flummade, skämdes för  fotbolls-Sverige, diskuterade hur många DM-konserter vi ska gå på nästa år, med mera.
Efter matchen kom Älskade Sofie och Sofia, herremin vad underbara dom är! Två helt fantastiska tjejer som både jag och A måste hålla upp kontakten med, dom är för fina för att tappa kontakten med. Love you, girls.

Igår var så behövligt. Tack alla.

Nu lyssnar jag på "Home" och har fått ett gäng snusar (eller vad säger man? en snus, flera snusar? Låter rätt, men ändå inte...). Blir nog en liten runda senare, alltså ut och gå lite. Min kropp skriker efter motion... Men från och med juli blir det motion så det räcker och blir över! Nice!
Längtar till lördag, Skryllis. Jag vill bara bort ut i en skog, långt (eller egentligen inte alls så långt bort, men det känns så när man väl är där) från Lund och alla (några) cp'n, sjukt skönt.

Ha en fin dag allesammans, trots att jag vid skrivande stund ser ett par mörka moln en bit bort, possibly på väg hitåt... Uh.

Peace.
/Liv.


Worlds best


The week(end)

After a hell of a studentvecka känner jag på mig att den här veckan kommer gå i slöhetens och pusta ut-tecken.
Detta är vad jag har planerat so far (varning! Don't expect anything megafancy osv, I don't päll, you know...):

Today, tuesday: Blir mest DM, softandes. Jag är seriously skittrött, känner hur min kropp skriker efter lite slapphet.
Onsdag: A kommer förbi en stund på efterm., and yes, ni gissar rätt. Hon kommer hit för Sims... och för mitt sällskap, I hope!
Torsdag: Don't have a fuckin' clue... Ant. lite Arre på kvällen, as usual...
Fredag: Är ju fuckin' midsommarafton då, eller heter midsommarafton? Fick någon knäpp och får för mig att det heter något annat... Hrm... Awell. Hörde något om att dra ihop folk och hitta på någe, I'm pepp, I guess.
Lördag: Moder har fått löningen, och vi talkade förra helgen om att dra till Skrylle och vandra runt lite. Vet inte hur länge jag har velat åka ut i skogen och bara sätta mig på någo random sten och skriva. Mysmys, så det blir antagligen det som händer. Sedan är det jobb @ night.
Söndag: Söndagsfika, antar jag...

Kul vecka, huh? Nja, kunde ju varit mer fabulous, men I don't give that much damn faktiskt. Som sagt är jag jäkligt trött och schleten efter förra veckans bravader, så det ska bara bli skönt med en slappevecka.

Miao.
Peace.
/Liv.


Higher love

Cha.
Har lyssnar på DM hela jävla förmiddagen, antar att det kommer fortsätta så hela dagen igenom.
Ja, vilket jädra DM-dimma jag kom in i nu då! Det har brukat bli så oftast nuförtiden, de senaste åren har jag upptäckt så jävla mycket musik, att gamla DM har fått hamna lite i skymundan utan att jag knappt märkt det själv.
När jag var yngre, en sisådär 9-10, var DM det enda jag lyssnade på. Yes, it's fucking true! Efter hela Spice Girls-eran var vi uppe i Timrå en sväng som varje år, min fabror tog fram de gamla DM-skivorna och jag blev jävligt förälskad.
Det är rätt sjukt egentligen. Jag antar att om jag hade haft en så kallad "normal" uppväxt hade jag nog inte klickat så snabbt och häftigt med DM som jag gjorde då, men om jag spekulerar i det, vilket jag har gjort måånga, mååånga gånger, tror jag att musiken var riktigt jäkla bra för all aggression och sorg inom mig som ville ut konstant, 24/7, men jag visste inte hur jag skulle få ut den, vad jag skulle göra, vad som skulle fungera bäst.
Så det blev musiken jag valde, och främst DM. Red hot chili peppers kom också efter ett tag, när jag var 10-11, men det var alltid Depeche Mode som den bästa musiken för mig när det gällde aggression, samt tröst.
Man hade inga parents som kunde vara där och trösta en, speciellt inte när man var 9-10, då hade mina parents varit skilda i 3 år, alltså var det nästan den värsta tiden i deras jävla skillsmässa.
Då var det bra att musiken fanns där som en extra förälder!

Det är någon speciell känsla som innfinner sig inom mig när jag lyssnar på DM. Det är både känslan från när jag var liten, tiden uppe i Timrå, Timrå som är den enda platsen/staden där jag har kunnat känna mig 100% säker, 100& trygg, osv.
Men även minnen som vintern -05, när man satt hemma hos Amanda då hon bodde hos sin farsa här i Lund. Båda två hade sjukt jävliga perioder i våra liv för mer orsaker än vad vi kunde räkna på våra fingrar.
Det var vintern då jag introducerade henne för DM, och vad kan jag säga? Hon blev helt enkelt förälskad.
De som känner henne och mig vet vad jag menar...
Så där satt vi i princip varje kväll hela vintern, pendlade mellan hennes rum, där DM-skivor gick på repeat på högsta volym, köket där vi drack Oboy och käkade tusen och åter tusen mackor, samt bakom byggnadsställningarna utanför smygrökandes.
Trots att det var en sjukt jobbig tid i bådas liv, var den ändå så jävla underbar, ni vet, vi hade varandra. Vi hade varandra och DM. Sedan åkte hon till Sthlm och såg dom juli året därpå, jag satt hemma och grämde mig, efter att ha gått från att Ska Åka Dit, till Skulle Åkt Dit Om Inte Min Pappa Supit Upp Alla Mina Pengar.
Det suger. riktigt jävla mycket.


Nu har jag skrivit alldeles för mycket, men jag kan iallafall säga som så, för att summera allt: DM, Depeche Mode, kommer alltid ha speciellt plats inom mig, och jag behöver inte ens fundera på det, Jag Vet att dom alltid kommer finnas med mig. Dom har funnits här nu i 10-11 år, jag har alltid älskat dom lika mycket, och dom kommer alltid vara med mig. Min extraföräldrar.

Ha en underbar dag allesammans, ta vara på varenda stund, varenda upplevelse, varenda minut. Njut, njut av allt.

Peace.
/Liv.

Depeche Mode - "Home", en utav de absolut vackraste låtarna som någonsin gjorts/skrivits. Martin, Martin, Martin... Vad kan jag säga/skriva? Ett jäkla geni, helt enkelt.


Gammal kärlek

Sitter och lyssnar på Depeche Mode, vilket resulterar till att jag är nostalgisk, vilket resulterar till att jag vill till Timrå, vilket resulterar till att jag blir arg, vilket resulterar till att jag vill ha pengar.
Det är inte lätt! Men musiken är fortfarande bland det bästa av sitt slag.
Depeche Mode representerar det vackra i hela 90-talsgeggskiten jag levde i.

HAVE A LOOK FOR FUCK SAKE:


Clothes, clothes, clothes...

Sommar/höstgarderoben ekar tomt. Varenda suck hörs 17 gånger, vilket inte får en på allt för underbart humör.
När löningen kommer bär det av till stadens erbjudanden. Och vet ni? HM har äntligen börjat komma på fötter igen!
Yes, it's true! Här är lite stuff som jag dreglar extra mycket efter just nu:



Sedan, om jag var miljonär osv, hade jag åkt över till närmsta Donna Karanaffär och shoppat loss, seriöst: Dregel.
DKNY är Lätt min favdesigner. Just look:




AND THE SHOES:




Gawhd. Well, tja, pengar hade ju underlättat En Del, om man säger så.. Buuhuu, jag vill vara rik.
Kan inte typ någon rik jävel á la Paris Hilton skänka lite cash till moí? Haha, fat chance liksom...
All I can do is hoping... and waiting...

Peace.
/Liv.

You're perfect

Jag vet att jag har tjatat om det innan här i bloggen, men herregud vad Travis Meeks är talented.
Varje gång jag lyssnar på "Weapon & the wound" ryser jag till och vill bara simma över Atlanten och springa in på någon av ställena han spelar på. Ikv spelar han någonstans i Ohio, om jag inte minns fel...

Det är magiskt. Han är helt klart gitarrernas man. Den ena låten är verkligen inte den andre lik.
Jag ryser.

Puss, puss, puss på honom.
Vet att jag även har lagt upp den här videon innan, men jag måste bara dela mig med av den fantastiska musiken återigen...
Lyssna på gitarren, på beatet, på Travis' röst, på Allt... Det är så perfekt att jag vet inte om jag ska gråta eller vad fan jag ska göra.

Nu ska jag in till stan och bli bjuden på vin, me like!

Peace.
/Liv.

What keeps me going

"Lukin"
"Not for you"

Två låtar som, tja... Keep me going. Älskar att de är ihopsatta i Touring Band 2000.
Jag vet, ni har ingen aning om vad jag snackar om.
Ni tänker, några jävla PJ-låtar, ni har rätt, men det är inga "jävla",
isåfall "jävla bra".

Jag njuter.
Jag lever.
Thanks for that.


Fucking sunday

Söndag och jag vet inte riktigt?
Känner mig bara så jävla otillräcklig och pretty sämst.

Jag tror nog aldrig jag  har behövt en dos Pearl Jam live som nu.
...


It's time to dance

Har suttit och skrivit lite löst på en krönika till en tidning jag ska börja skriva för i höst/nästa vår.
Intressant. Blev lite för mycket tecken, men R sade att det var lite shit the same.
Vad krönikan handlar om får ni läsa då (moha), men en hint är "förändring".
Jävligt bra ord, om ni frågar mig.

Pearl Jam-nördar mig som vanligt. Kanske borde skärpa mig lite...
Fast idag har jag också lyssnar på Depeche Mode. Ni ser, jag går emot förändring!
Fast kanske inte... Tja, vad ska man göra när är såld?

Snart är veckan över och fan jag måste säga att detta års studentvecka har varit riktigt nice.
Har träffat mycket intressant folk, återigen försökt förstå hur den där "Sjung om studenternas.."-låten går och återigen inte förstått det, druckit kopiöst mycket alkohol, tja, precis som alla andra år, bara det att det var snäppet härligare i år.
Kanske kan bero på att man redan har gjort den där skiten själv, så man vet vad det är dom jublar över?
I don't know, något är det iallafall...

Ikväll blir det antagligen Ariman med V, om min kropp ler åt den idéen, ska ju jobba i natt...
Vi får la se. Bla bla.

Nu ska jag käka köttfärslimpa med morötter i.
Ta hand om er, puss.
Peace.
/Liv.

Saturday

Haha igår var fan den sjukaste kvällen på duktig länge. What the f... hände?
Flum like hell n' that's nice.
Too much wine you know, too much wine...

Milk, milk, milk, no more milk

Remember I told you att min vecka har varit en fitt-vecka, huh?
Tja, den har blivit fittigare, plus lite mer tragikomisk.

Den fittigare delen:
Jag har sedan en vecka eller så tillbaka börjat känna irritationer i min mage.
Sure, min mage har alltid varit jobbig, se bara förra årets bravader*...
Nu är problemet: Mjölk. Yes, mjölk.
Jag tror nämligen jag har gått och blivit laktosintolerant. Inte kul, inte kul.
Märkte det speciellt häromdagen när mor och jag införskaffade likt en och annan Svensson (not) ett stycke Big Pack-glass, ischokladversion.
HERRE MIN GUD VAD JAG MÅDDE APDÅLIGT! Seriöst, min mage vände sig nästintill ut och in och ville bara få upp innehållet. Dock höll jag skiten nere, då att spy är något av det värsta jag vet, så jag ignorerade spyreflexerna rätt galant.
Jag dricker alltid mjölk till thé, kaffe osv, har dock märkt av illamåendet där med.
Och just nu i skrivande stund, sitter och illamåenderapar lite då och då, fräscht nog. Kul. Inte. Not. Fan. Blö.
Drack nämligen mjölk både till lunchen och till kaffet A bjöd mig på tidigare i eftermiddags.
Faaan. Inte för att jag är världens mjölk-älskare, snarare tvärtom, jag dricker mest bara vatten till maten, och som sagt mjölk till thé, kaffe o.dyl. Men nu verkar det som om det är stop med det. Inte för att det gör som värst mycket...
Om fallet nu är så att jag är laktosintolerant kommer jag nog mest sakna mjölk till kaffet. Det är så sjukt gott.
Men det finns ju laktosmjölk så vafan, I will manage it.
Så nu vet ni det!

Den tragikomiska delen:
Tidigare idag när brevbäraren kom med den dagliga dosen av post lade jag märke till ett litet fint lila brev med ett klistermärke format till två silverringar på baksidan. Alltså vankades det bröllop, förstod jag. Sedan såg att det stod "SWEDEN" efter vår adress på framsidan. Alltså måste det vara någon i Finland, för det är det enda landet vi annars får brev ifrån, oftast.
Och gissa vem som ska gifta sig?! Min morbror! Haha! Okej, ni har ju ingen aning om vem han är, vilken hans historia är och så vidare. Men tja, vad ska jag säga? Se framför er den typiska finnen, alright?
Ja, ni tänker väl antagligen fyllo, högljudd, full av problem, jobbig uppväxt och så vidare.
Om ni tänker så får ni full pott, 10 av 10, för allt ovanstående, och även lite (mycket) till är min morbror i ett nötskal.
Han är säkert en bra snubbe och så, men den bilden jag har fått av honom är, ja, en typiskt finne. Men han har inte haft det lätt, varken han eller min morsa hade den mesta fantastiska uppväxten, just like me. Varför tänker jag inte gå in på här, mest av respekt. Tänk mig, så kanske ni förstår mer...
Så han ska gifta sig med sin flickvän sedan ett år tillbaka. Klart jag är glad för deras skull, men ja, det är så sjukt jävla typiskt min morbror att göra något sånt här. Min mormor hade ingen aning om det, och var lika överraskad som alla andra. Han hade inte berättat det för någon, utan bara skickat ut inbjudningarna helt random. Haha!
Now that's klockrent!
Jag hade gärna varit med på bröllopet, som nog kommer vara hur fint som helst, men jag ska dessvärre jobba hela juli, natt, månd-sönd, så jag kan verkligen inte, och det är allt för sent att ta ledigt, och tja, ja, ni förstår. Men mamma ska dit, såklart, det är ju ändå hennes brorsa. Vet inte om mina bröder ska med, men jag antar det...
VILKET hade varit nice, då jag hade fått ha huset för mig själv i några dagar! Woho!
(DON'T inbilla er att det kommer äga rum några megafester här during that time, jag jobbar som sagt natt, och jag är inte heller den typen som anordnar bautafester varje gång jag är ensam hemma... verkligen inte.)
Men jag önskar min morbror och hans blivande fru all lycka och hoppas dom kommer leva tillsammans länge, till skillnad från alla andra förhållanden och äktenskap han har haft innan... Haha, det är inte lätt, det är inte lätt! Hahah...

Well. Nu ska jag sluta skriva för min mage gör ontiont och jag fortsätta lyssna slaviskt (eller något...) på Pearl Jam, my love...

Ha en skön kväll, och ta det lugnt med mjöldrickandet! (Skämt och sido, hoho...)

Peace.
/Liv.

* Förra året tillbringade jag som bekant 2x1 vecka på sjukhuset pga KRAFTIG (se. brusten) blindtarmsinflammation och en godartad tumör som kunde go bad, vars namn jag nu inte minns... Något invecklat... Namn, alltså...

Eddie Vedder: En förebild som är 100% värd att se upp till.

I'm a retard

Yes, indeed.
Alltså, jag har börjat blöda näsblod igen. Fuck, fuck, fuck.
Mor & alla andra säger att det är någon jävla bristsjukdom. Woho.
För att jag inte rör på mig tillräckligt osv eller nej just det, det var pga att jag inte äter nyttigt.
Okej?! Känns som jag äter sjutton ton grönsaker varje dag, "men visst"...
Guess min kropp håller på att cp:a sig igen, jag hade inte blivit förvånad.
Jag hatar att ha en kass kropp! Jag hatar att alltid vara den som blir sjuk och får ligga på sjukhus osv och pina.
It's very funny, oh yes... NOT.

Jaja.
Jag vill ha pengar. Det kanske är det allt handlar om?
Längtar tills heltidsgrejen startar i juli, då känns det verkligen som att man är på väg någonstans,
fast USA-resan inte är förens nästa sommar/höst. Men det är när man vet att det varje månad går in ett par tusenlappar på Ikanobanken som man ler, man ler riktigt mycket till och med.
Jag kan knappt bärga mig... Det ska bli så obeskrivligt underbart och roligt osv...

Vill ha närhet. Dock tror jag att närheten hoppar över mig för tillfället. Hepp, thanks for that.
But on the other hand är jag rätt van vid att saker hoppar över mig. Typ säger "vi tar det imorgon eller någon annan dag" och sedan "nej men ooooj, jag råkade glömma dig". Yeah, up my ass.

Förlåt.
Jag på dåligt humör, hungrig fast jag vill inte äta.
Och så blöder jag mininäsblod, just like the old days.
SKÖN VECKA!
.................................
.....
.................
..

Nu ska jag sluta skriva och lyssna på Pearl Jam, för jag känner verkligen hur trötta ni börjar bli på mig, som alla andra.

Peace.
/Idiot-Liv.

Den vyn hade jag inte tackat nej till:

Studenter och bröl.

Igår var en massa trevligt. Älskade A tog studenten och jag är så, så stolt över henne. Hon fick sjukt fancy saker, värda jag vet inte hur mycket pengar. Men hon förtjänar allt, dubbelt upp, något så otroligt. Min älskade bästiz.
Min kamera hade inga batterier så jag kunde inte fota henne, sjukt jekla störigt. -_-
God smörgåstårta som kock-farsan hade gjort, jordgubbstårta, och alldeles för mycket Asti.
Alltså, inte så mycket så att jag blev dräggig, men alldeles för mycket i den meningen att man inte behövde tänka på hur mycket man kunde dricka. Och you know, det finns inget godare än Asti. Inget, inget, inget.
Vanligtvis brukar jag inte vara så förtjust i vin i någon form, men det här mousserade är gaaaaah.
It makes you feel like Homer Simpson.
Jag kunde lätt blivit alkoholist tack vare Asti, men that won't happen! Bara nästan. Höhö. (SKÄMT!)

Idag är det Kattes student (Katedralskolan...), alltså ingen snobbstudent som ska gå till. Känner verkligen null människor på Kattis. Eller jo, typ tre, men ingen som jag bara CHA BÄSTIS!, när jag träffar dom.
Jaja... You get it...

Imorgon ska jag hinna till tre studentfester, tre studentfester som jag vill till Sjukt mycket allihopa, men jag kommer som in i helvete inte hinna, speciellt med tanke på att jag är pankis och måste gå mellan ställena. Fast mellan två av dem är det inte så långt gångavstånd, så jag antar att det blir de två jag går på... Hrm, awell...
Om tre dagar är det exakt ett år sedan jag tog studenten, HELVETE vad tiden går!
Ångest, ångest, ångest på många sätt och vis... Uh.

Nej, nu ska jag fortsätta lyssna på HENRY'S DREAM (Caveplattan...) och njuta. Lövlöv.
Btw, eller inte btw men ändå, bli fint väder för helvete. Bröl.

Peace.
/Liv.


Get real

Igår konstaterade mor och jag att livet är en jävla jojo som ibland är så irriterande fram och tillbaka att man bara vill ta fram megamotorsågen och dampsåga sönder jojon i sjutusen bitar.
Ain't it so?
Men på någon vänster har vi båda pallat fortsätta. Det är så fegt att ge upp, speciellt om man redan har tagit sig igenom den värsta skiten, då kan ju saker inte gå annat bättre, eller hur? Det som kommer komma med stor sannolikthet vara jobbigt, men det kommer (förhoppningsvis) inte vara i närheten så jobbigt som det varit innan.
Man får aldrig ge upp. Det är fan mitt liv hittills i små ord: Ge Aldrig Upp.
Eller snarare Aldrig Gett Upp.

Awell. I'm the best. Eller något. Hah.

Idag tar min bästa vän Amanda studenten. Så jävla stolt jag är över henne. Det kommer säkert sluta med att jag sitter och bölar stora vattenfall över min stolthet över henne. Hon är som min dotter, ibland. Fast det bara skiljer 1 år och tre månader, känns det ibland som att det är 10 år. Skumt... Jag älskar Amanda.
Hade det inte varit för henne hade jag väl skitit i allt.
Love you, babe. Är så stolt över dig.

Så måste springa in till stan innan hennes utsläpp och köpa blommiz och presentiz.

Just deeet, jag vet inte hur jag ska säga det här, men fan, nu har jag fått en fiende igen. PALLA.
Kan inte folk ibland förstå att man är konstig och inte pallar?
Jaja, var bara tvungen att skriva at de där två raderna.

Fan. Det är helt molnigt idag. Bröl.
Ha en fin dag!
Peace.
/Liv.


Fuck working

God morgon.

Varje gång jag går in på ams.se får jag en sådan o-t-r-o-l-i-g ångest att det inte är sant.
Jag har ett heltidsjobb till hösten, men ni vet, det finns alltid bättre jobb, alltid bättre betalda.
Varför nöjer jag mig inte?
Hrm, antar att det är jag som är cp.

Nu måste jag till kollonin, men fan vad jag drar mig ifrån det, det är blåsigt och molnigt och jag sitter så mysigt här framför datorn, lyssnandes på Cave-plattan "Let love in" och snackar med A på ansiktsboken.
MU.

Jaja.

Peace på er.
/Liv.


Just another sunday

Hey katter.
Idag är jag trött som ett as och på ett vad-fan-ska-jag-egentligen-göra-med-mitt-liv - humör.
INTE KUL.

In till the city senare och träffa folk, alltid ett plus.
F.ö. så, tja, ja, jag vet inte.
Lyssnar på Pearl Jam, som vanligt.
Är sugen på PJ-spelning, som vanligt.
Äro sjukto trötto påo migo självo, som vanligt.
Längtar till nästa år, som vanligt.

Så, kortfattat; allt är som vanligt.
Jaja...


Att vara trött men ändå inte palla sova

I natt ska jag jobba och alltså borde jag egentligen sova men HERREGUD vad jag inte pallar det.
Vill skriva. Mycket. Och bra. Och mycket. Som sagt.
Så jag skiter nog i att sova och trött till jobbet istället.
Vafan liksom. Annat när det är heltid to the höst.
Nej nu får ni en fin bild, jag ska diska och sedan som sagt, skriva.

Chaaa sup mycket och gärna om det är så ni har planerat er lördagskväll/natt/whatever.

Peace.
/Liv.


Eddiiiiieee... Och yes han har snygga armar det är inte bara som det ser ut. He's a surfare, enough said liksom.

The future is smiling

Tja, de som känner mig, alt., har läst den bloggen ett bra tag, vet hur min relation till USA är.
Det är en vacker relation, en mycket vacker relation.
Har velat åka dit enda sedan jag såg The Doors-filmen första gången för sisådär sjuttio tusen år sedan.
Det finns inget vackrare land, om ni frågar mig. En stor del utav befolkningen might suga, men den otroligt fantastiska och vackar miljön puttar dom åt sidan.

OCH NU,
eller, rättare sagt, Igår,
bestämde sig V och jag för att, vafan, vi let's do it, vi gör det! Vi drar dit.
Båda kommer ha heltidsjobb, jag kan lätt leva på havregrynsgröt till aug '09,
snusa istället för att röka (en snusdosa kan kosta hälften vad ett paket gör, och då gott snus!),
bara tanken på att jag ska Dit gör att jag kan leva så snålt att alla kläder blir för små.
It's all worth it. A-L-L.

Det blir antagligen San Francisco-(Las Vegas)-GRAND CANYON-Los Angeles-
Sedan vet vi inte. Probably en sväng till Mexico, V var ju där i somras och säger att
jag+Mexixo = total förälskelse.
Själv är jag lite tveksam över hela förälskelsedelen, då jag antagligen kommer gifta mig med Grand Canyon.
Men jag tackar inte nej till en tripp till Mexico, verkligen inte.

Det känns så overkligt. Jag vet inte om ni förstår... Förstår ni?
När jag kommer dit... När jag tar första steget ut ur flygplanet, ut ur flygplatsen. första steget på amerikansk mark,
på amerikansk asfalt... Jag kommer gråta. Och jag kommer inte skämmas över det.
Jag kommer gråta stort och stolt, för jag kommer bli så jävla lycklig.
Jag vet det redan nu, jag är så jävla övertygad om det. Det har jag alltid varit, alltid vetat att jag skulle vara.
Jag känner inom mig, jag har känt det enda sedan den där gången jag såg Val Kilmer som Jim Morrison, att där, där var mitt hem.


Okej, fan vad jag spårade ut nu... Kanske har att göra med att jag samtidigt som jag skriver det här sitter och lyssnar på det gömda spåret från "Lost Dogs". Jag vetefan vad den heter. Det är lite Doors-liknande ljud, Eddie (höll t.o.m. att skriva Jim) läser upp texten som en dikt, vackert. Lägger upp texten här sedan.
Det är vackert.

Nu måste jag skynda mig, ska träffa folk om 45 minuter och jag är långt ifrån fräsch. ILLA!

Peace. Håll kvar vid era drömmar, dom kommer till slut gå i uppfyllelse. Look at me, jag har väntat i över 10 år, och nu nästa år går den i uppfyllelse.
/Liv.


<3


HIDDEN TRACK from PEARL JAM "LOST DOGS"

she said to me, over the phone
she wanted to see other people
i thought, "well then, look around, they're everywhere"
said that she was confused...
i thought, "darling, join the club"
24 years old, mid-life crisis
nowadays hits you when you're young
i hung up, she called back, i hung up again
the process had already started
at least it happened quick
i swear, i died inside that night
my friend, he called
i didn't mention a thing
the last thing he said was, "be sound"
sound...
i contemplated an awful thing, i hate to admit
i just thought those would be such appropriate last words
but i'm still here
and small
so small.. how could this struggle seem so big?
so big...
while the palms in the breeze still blow green
and the waves in the sea still absolute blue
but the horror
every single thing i see is a reminder of her
never thought i'd curse the day i met her
and since she's gone and wouldn't hear
who would care? what good would that do?
but i'm still here
so i imagine in a month...or 12
i'l be somewhere having a drink
laughing at a stupid joke
or just another stupid thing
and i can see myself stopping short
drifting out of the present
sucked by the undertow and pulled out deep
and there i am, standing
wet grass and white headstones all in rows
and in the distance there's one, off on its own
so i stop, kneel
my new home...
and i picture a sober awakening, a re-entry into this little bar
scene
sip my drink til the ice hits my lip
order another round
and that's it for now
sorry
never been too good at happy endings...


Ännu mer film

Satte mig ner med en mozarellapizza+schweppes herbal fusion och satte igång "Little miss sunshine".
Allt jag kan säga är PUSSPUSSPUSSPUSSPUSSPUSSPUSSPUSSPUSS.


Sådärja.

Jag älskar bra filmer. (Duuh!)


6:e juni

Det är Sveriges nationaldag och jag flummar på den där fjöntiga facebookchatten med min storebror.
Allt jag kan säga är: HAHAHAH.

På tal om sjuka saker så var jag inne på South Parks hemsida tidigare imorse, heeeerregud säger jag bara... Det är så bra att det är läskigt! Ibland är det så sjukt, så sjukt... Sökte på klipp med Ike, you know lillebrodern som är adopterad från Kanada, och fann ett klipp från ett avsnitt då han har ett förhållande med en lärare. Det är så jävla sjukt... dom ligger fan med varandra, allt... SJUKT, men roligt! Hahah... Ike är så söt, rösten är helt bedårande... Hah.

Jaja.

För  övrigt är nationaldagen sjukt jävla överskattad och onödig, iallafall från min synvinkel. Varför skulle jag vilja fira ett mesland som är så jävla tråkigt och segt? Nejnej!

Jaja...

Såg Apocalypto återigen igår. Alltså, den filmen är så otroligt bra. Och Rudy Youngblood... vilken vacker man! Jag smälter...

Ha en... fin nationaldag, allesammans!

Peace.
/Liv.

Rudy:

Movies, etc.

Idag är det torsdag, solen skiner även denna dag, och ändå sitter jag inne.
Jag vet inte, det har varit en rätt skum dag, har varit på skumt humör. Varken happy-happy-happy eller sad-sad-sad.

¤ Morsan har dragit till Mallis (Mallorca) med jobbet. Hennes flyg gick vid 11.00, så jag antar att hon snart är framme, om hon inte redan är det. Jag, avundsjuk? Neeejdå... -_-'
¤ Av någon anledning började jag läsa Bibeln idag. Jag vet inte om man kan kalla mig kristen, fastän halva min släkt är überkristna (min farfar var präst i många, många år). Men det är intressant, väldigt intressant.
¤ Har suttit och kollat på videor och läst artiklar kring 9/11. Även det är något som intresserar mig, se vad folk tycker från båda sidor, speciellt de som finner att hela grejen var uppgjord. Jag vet inte riktigt vart jag står i hela saken, har valt att backa ur lite, då senast jag diskuterade frågan med någon (då en man som var/är Väldigt insatt i ämnet) fick jag inte ut ett ord och slutade helt utmattad av all information som han gav mig... Men som sagt, det är intressant.
¤ Har hämtat "Passion of the Christ", Mel Gibson-filmen you know, och ska se den nu. Var många år sedan jag såg den nu. Brukar oftast vara väldigt skeptisk mot sådana filmer, det är väldigt svårt att göra sådant verklighetstroget, men Gibson lyckades. Den mannen kan Allt, agera, regissera och skriva. Får även rekommendera "Apocalypto" för er som inte har sett den. Även den en Gibson-film. Handlar om Mayaindianerna på Yacatánhalvön.
Helt fantastisk.

Ja, som ni kanske märker efter vad jag gjort idag så har det varit en väldigt märklig dag. Är som sagt på skumt humör, halvtrött, halvseg och saknar redan mamma som fan. Haha, jag är en så jävla morsgris... Men vafan, får man inte vara det eller?  Jag älskar min mamma, hon är en jävla hero som jag ser upp till något så otroligt.

Nej, nu ska jag sluta ordbajsa, kolla matförrådet och sätta på filmen, men först lägga upp en bild på Eddie här utan någon som helst anledningen eller anknytning till texten, utan bara för att han är en fin, fin man.

Ha en skön dag, och kolla mycket på film om ni hinner mellan all skolskitssaker, gärna historiska och djupa filmer, om jag får rekommendera något. Såsom:

Passion of the Christ
Apocalypto
Into The Wild
Gangs of New York
The Machinist
In the name of the father
There will be blood

Peace.
/Liv


Kolla

http://www.myspace.com/daysofthenew

Klicka på låten "Weapon and the Wound" om ni vill höra något magiskt.
Egentligen vill jag att ni ska höra den fantastiska "Dancing with the Wind", men jag hittar ingen bra video av den, och jag vet inte om kan och i så fall Hur man lägger upp låtar från sin dator på bloggen... Kan man det?
Ni får gärna berätta hur isåfall!

Peace.


The Red Album

Ignorera duden som sjunger med i hela jävla låten, lyssna istället på gitarren, rösten, allt.
Travis Meeks är utan tvekan den mest musikaliska människan där ute just nu.
Sorry P. Jam, CC och en massa andra "stora" musiker, här har vi the real shit.
Jag bara väntar på att Travis ska få sin VälFörtjänta comeback inom en förhoppningsvis snar framtid.
Ja, helvete vad han förtjänar det.

Lyssna. Njut. Rys bra rysningar. Det här är magiskt. (Klicka på länken ovanför, som säger "travis meeks".)

travis meeks travis meeks


Skryta osv

Eller man kanske inte kan kalla det skryt men what ever -  DAEMN vad snygga vänner jag har!

Några bilder från dagen, JAG VET att min kamera suger rövsnopp, men ge mig en miljon så kan jag köpa en ny, HAH! :

Först ego-jag med nya luggen. Den vänjs in, den vänjs in.


S-Ö-T-A Vivvzziee (also known as Viveka) på hennes balkong. Hiho.


Gullig flikkah.


Vivekas APsnygga tvillingsyster Petra. Ah, dag blev lesbisk för en sekund när jag såg henne.


De tu. Sötisar.


Mötte därefter upp min bästiz Amanda. Seriöst, det är fan sanslöst hur vacker hon är. Miao baby. Love you.


Tösabit. Och en äkta Lundabuss där bakom.


Och nu sitter jag här hemma och lyssnar på bob hund, samt har ont i fötterna. Alla är på bal och är äääänsaaaam. Känner mig som fucking Askungen, haha. Hoppas det kommer något ball på TV, annars pinkar jag på mig, eller något.

Ha en skön kväll allesammans!
Peace.
/Liv.


Hejhejhej

Igår var kul och fint, men Så Jävla Varmt. Trodde jag skulle smälta i solen.
Idag blåser det som ett as, vilket är skönt då det inte blir lika varmt och, ja, ni vet...

Nu måste jag skynda mig iväg, ska iväg till V och fota henne, sedan har A också baoul, så jag får skynda mig som en liten gris.

På återseende!

Peace.
/Liv.



Snyggo-Elise.

En pratstund

Tja, som ni kanske visste eller ej, så är jag ett gammalt, gammalt bob hund-fan. Alltså, riktigt gammalt. Jag vet inte riktigt när jag började lyssna på dom, men det var fan inte igår alltså...
Så ni förstår nog att jag blev jävligt överlycklig när jag fick veta att dom ska spela i Hbg i sommar?!
Sitter här och lägger in mina plattor på datorn... Vet inte varför jag inte gjort det förens nu, har varit inne i en jävla 90-tal/grungeperiod de senaste åren, så jag har nästan glömt bort hela underbarheten med bob hund... Det är fan märkligt!

Skulle ha sett bandet där vintern -03, eller kanske -02, jag minns inte riktigt, på Mejeriet här i Lund. Men jag höll på med att sätta upp en musikal just då, och just den helgen som spelningen var, så jag fick ledsamt skita i spelningen... SURT!

Men jag har dock sett Bergman Rock ett antal gånger, och Conny's The Gmeyners eller vad dom nu heter/hette, det var så länge sedan... Och Sci-Fi Skane får vi inte glömma! Även dom ett antal gånger. Kommer aldrig glömma spelningen på Tivoli i Hbg, tror det var annandag jul eller något sånt, innehållandes en dansandes Bob Hansson, tonvis med öl och flummiga människor... Wunderbart!

Men ja, bob hund.., Nu när jag sitter här och lyssnar på dom, hur kan man Inte älska dom? Flummigt och bra, lovely... !

Min samling, so far, har inte köpt någon bob hund-/Bergman Rock-/Sci-Fi Skane-skiva på tusen år, k'änns det som...
Men iallafall...

¤ bob hund - "Jag rear ut min själ! Allt skall bort!!!" Album
¤ bob hund - "Omslag: Martin Kann" Album
¤ bob hund - "10 år bakåt & 100 år framåt" Album
¤ bob hund - "Den lilla planeten" Singel
¤ bob hund - "Dansa efter min pipa" Singel
¤ bob hund - "Det där nya som skulle vara så bra..." Singel
¤ bob hund - "bob hund I" Album
¤ bob hund - "bob hund II" Album
¤ Sci-Fi Skane - "Sci-Fi Skane" Album
¤ Bergman Rock - "Jim" Singel
¤ Bergman Rock - "Bergman Rock" (eller är det self titled?) Album

Aah, det var på den gamla goda tiden på Folk å Rock fortfarande fanns i Lund och man köpte skivor nästna varje dag ett tag! Minnen... fan vad nostalgisk jag blev nu... :'( Alla signeringar på Folk å Rock... The Ark -02 gånger två, -03 och -05, Hellström, Ceasars (Palace, som dom hette då), Broder Daniel av någon anledning..., Mando Diao och typ tusen andra...

FAN VAD JAG SAKNAR ATT VARA 13 OCH POPPARE MED RÖTT HÅR, LILA HÅR, SVART/BLÅTT HÅR OSV! FAN VAD JAG SAKNAR DET!
Livet lekte då, som fan.

Nejnej, nu ska jag iväg och fota lite Spykenmänniskor.

Peace.
/Liv.

Monday

Low, low, low...

Någon har snott det återstående av Kurt Cobains aska + en hårlock från sångaren.
Courtney har alltid burit med dessa i en väska, men nu har någon idiot sneekat in i hennes hus och snott det.
Helt sjukt!!!
Lovar att det säkert är något galet Nirvana-fan som har gått bananas, gått så långt att den kan göra något sånt.
Fy fan säger jag bara... Courtney sade att det var som att förlora honom en gång till.
I feel for her. Inte för att jag är världens största Nirvana-fan, men fy fan alltså... Kan man sjunka lägre?

-

Idag är det då måndag och Spyken har bal. Tänkte först gå dit och fota some friends, men fy fan, man smälter så fort man går en centimeter ut i solen, det är så Jefla varmt!
Tänkte så "Men jag kan ju gå ut och sola på någon av alla tusen ängar som finns runt omkring mitt område!".
Men Just Ja, jag får inte sola magen, så det blir inget av det. Varför? För mina pigment kring mina ärr, som går från naveln och ca 1,5 decimeter neråt, har inte kommit tillbaka än, och tja, om jag flashar min mage mot solen blir inte magen och ärren glada, och ja, det är lite dangerous, speciellt med tanke på att jag redan från början är rödlätt och alltså extra känslig mot solen.
Det är inte roligt att vara rödlätt på sommaren, ska jag säga er! Man lever fan som en vampyr nästan, uäh...

Men imorgon bär det iallafall av till AF och Grand, då både A och V har studentbal. Åh, mina små kickor tar fan studenten om en vecka! Herreminskit...

Jaja. Intressant, liksom. Lyssnar återigen på Days of the New. Så jävla vackert...

Peace.
/Liv.

Den här låten är så fantastisk, Days of the New, den heter "Weapon and the Wound". Vet att Travis ser lite sliten ut, det var inte så länge sedan han got clean from c. meth, så då kanske ni förstår... En av mina favoritlåtar, ever.


Sunday

Idag är det söndag och jag lyssnar på Days of the New och saknar River.
Så var det ja.
Mother är på jobbet och sliter, på torsdag åker hon till Mallis och FY FAN vad hon förtjänar det! Stannar där i fyra dagar, allting gratis, mat, boende, käk, everything. Ibland är hennes jobb bra... Dock bara Ibland, sällan, väldigt sällan.
Fy fan vad hon förtjänar bättre egentligen... Hon förtjänar allt bra i världen, mother min.

Jag tänkte på det, jag skriver hela tiden om hur mycket jag hatar min father, och har börjat fundera kring om folk verkligen förstår... Självklart förstår ni inte Helt Fullt Ut, det kan ingen göra, lika väl kan jag inte förstå kring era relationer till era nära och kära. Man måste ha varit på plats då saker och ting hände för att verkligen förstå.
Men jag måste bara en gång för alla klargöra det för er - Jag hatar verkligen min father.
Så.
Jag vet att hata är ett starkt ord, "man kan inte hata en person", hah, in your face, det kan man visst. !
Och jag är nog inte ensam på den här planeten att göra det...
Det är mest det han gjorde mot och fortfarande gör mot min mother som tar mest på mig. Sure, han har varit the devil mot både mig och min syskon, men trots det är det inte ens hälften av det han gjort och gör mot mother.
Det är galet hur psykiskt sjuk spriten kan göra en människa. Okej, sedan har han säkerligen någon psykisk störning i huvudet från första början, men spriten har gjort en stor del av skiten med...

JAJA!
Travis Meeks och hans Days of the News är som ett plåster. Vacker musik, vackra texter. Vill sjukt gärna se honom, men antar att noll människor här i Sweden och Norden är intresserade av/vet vem han är. Får hoppas på att Europa ler lite åt hans håll istället... Kommer lätt åka och se honom.
Annars får det bli nästa år in the US istället, där har han små spelningar uppoppande rätt ofta faktiskt, får hoppas att det stannar så även nästa år och många år framöver. Travis musik är verkligen magisk, det är synd att så få upptäckt det...

Och ja, ni hörde rätt, nästa år blir det definetly the US! Ekonomin drar igång i augusti och framåt. En del blir till hyra, resten sparas. Oh. Fan vad jag längtar. <3 Och så blir det en massa Pearl Jam, Depeche Mode och Chris Cornell nästa år också, om dom håller vad dom lovat!

Nästa år kommer bli gott som godis.

Ha en skön söndag.
Peace.
/Liv


Underbar.

RSS 2.0