En fattig trubadur

Igårkväll visades en dokumentär om Cornelis Vreeswijk. Det fick en att inse vilken musikskatt Sverige egentligen bär på. Cornelis, Bellman, Taube, Sundström, Gärdestad, Svenningsson, Scocco, Crafoord...

Sitter och lägger in gamla skivor jag hittade här i huset, skivor som genom åren betytt mycket och lyssnats väldigt mycket på. Samtliga Sundström-skivor, lite Cornelis, ett par Freda'- och Svenningsson-plattor, en massa klassiskt... Och blandband, eller ja blandskivor eller vad man skall kalla det för. Låtar som betydde mycket för en, låtar som väcker många, fina som mindre fina, minnen.

Just nu är favoriterna Cornelis och Sundström, speciellt när han tolkar Edwall.

Man kan tro att denna kategori musik är helt, helt ute och cyklar när det handlar om vad jag lyssnar på, då jag annars nästan enbart lyssnar på musik från andra länder. Men jag har alltid älskat denna del av den svenska musiken, visan och den "gamla" svenska popen. Får väl tacka min far för detta, då han bland annat är ett Gärdestad- och Freda'-fan "från starten". Tack för det, måste jag säga/skriva.

Nu är jag för övrigt inne på min tredje kopp kaffe. Toalettbesök på G.

Ha en skön söndag!
Puss. :*

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0