inteallsfoerbannad

Min far må vara en massa saker, bland annat en jävla idiot, men om det är något han kan så är det musik.
Både lyssna och spela (en gång på det glada 70-talet spelade han i ett lovande band, men ja, Vissa andra saker började prioriteras före... *host*).

Ted Gärdestad. Freda'. Uno Svenningsson.

Ted är ungefär som min andra pappa. Okej, kanske inte, men min relation till Ted är jävligt stark. Min pappa lyssnade A-L-L-T-I-D på Ted under min uppväxt. Och när han inte lyssnade på honom, talade han om honom, hyllade honom.
Jag kommer aldrig att glömma den där morgonen 1997 när vi läste på text-tv att Ted lämnat oss. Jag kommer aldrig att glömma hur mycket pappa grät. Floder efter floder. Jag kommer aldrig att glömma när mamma ringde pappa för första gången på hur lång tid som helst och frågade om han hade läst om det. Jag kommer aldrig att glömma att mamma också grät. Jag kommer glömma att de stod där vid sina telefoner och grät tillsammans.
Jag kommer aldrig att glömma att även mina ögon tårades, trots att jag bara var 8 år.

Här kommer ett gäng låtar av Ted och hans bror som jag älskar så otroligt, otroligt mycket.

Ted, din musik kommer att leva för evigt.

Puss.
/Liv.

"Helena". Kasst ljud.


"Universum". Min absoluta favorit. Så vacker.


"För kärlekens skull". Har sagt innan, men Ted är så o-t-r-o-l-i-g-t lik min pappa i den här videon. Både mina brorsor och min mamma håller med om detta. Ögonen, munnen, näsan och frisyren....