inteallsfoerbannad

Jag är så trött på att bli tagen för given (don't worry, Holly. I'm not mad at you, not at all. Du är faktiskt en av jävligt få människor jag kan lita på).
Kräver inte konstant uppmärksamhet, kräver inte att folk alltid skall vara tillgängliga.
Det hade bara varit skönt om någon kunde sätta sig ner i lugn och ro, ni vet, snacka, lyssna, uppmuntra, ge råd.
Råd. Jag hade velat ha råd.

Det handlar om att bygga upp allt igen, från scratch. Det är så mycket som behöver renoveras, så mycket som behövs möbleras om. Jag klarar inte av att gå runt och tro att allt löser sig av sig självt. Hur idiosk får man bli?

Veckan innehåller skolskit, innehåller skrivande. Jag måste få igång mitt skrivande igen, det är min terapi, min medicin.
Och framförallt - veckan innehåller Jesus Christ Superstar. Igen. Tack än en gång, F och R, ni är bäst som låter mig få möjligheten att se den igen. Jag älskar den, allting med den. En otrolig tolkning utav världens bästa musikal.

Föresten älskar jag Katrin blablablazka vet inte vad hon heter i efternamn. Fortsätt avslöja Sveriges största bloggerskas riktiga färg. (vill inte nämna hennes namn här då det är så patetiskt, men ni vet vem jag menar.)

Ha en skön vecka.

Peace.
/Liv.