inteallsfoerbannad

Första dagen då! Eller ja, introt, uppropet.
Bara några meter från stationen, stort, stort hus, mycket, mycket folk.
Mycket, mycket bra!

Verkar faktiskt sjukt intressant. VFT (verksamhetsförlagd tid) börjar redan om ca en månad, en vecka på någon skola.
Första kursen "Att bli lärare".
Sista terminerna sidoämne, jag funderar på teater. I mean, har redan en viss utbildning sedan gymnasiet, någon nytta skall man väl ha av den då jag är för lat för att söka till scenskolan fler gånger (stupid me, btw).

Kort och gott ser jag verkligen fram emot detta! 3,5 (maybe +) år. Mycket som händer, mycket att smälta, men överlag så verkar det otroligt lyckat och intressant.

Jag måste få säga att detta faktiskt för första gången i mitt liv, som ändå innehållt väldigt mycket, både gott och ont, känner jag att jag Gör något. Något som kan utvecklas vidare, finns en fortsättning på. Stolt kan man nästan våga säga/skriva. Ja, stolt.

Jag är fortfarande rädd. Det är jag alltid. För det där misslyckandet. Men to me in my shoes vet man att misslyckande inte betyder stop, slut, bye bye, utan snarare utveckling. Och jag ser faktiskt inget misslyckande i det här. Faktiskt.

Liv är nöjd!

Puss.