A meeting with an good old friend/Låt dom gå

Så åkte jag in till Malmö. Alone. Enbart jag och ett möte med min gamla idol.
En timme som för första gången på länge (i konsert-meaning) kändes lång. Inte jobbigt lång, utan sådär underbart lång där man verkligen njuter av minsta sekund.
Varenda stund, varenda låt var så otroligt stark, hans närvaro och kärlek till musiken och spelningar syntes verkligen. Han är ett med musiken, och musiken går gärna hand i hand med honom..
Men inte sådär jobbigt så att han verkar otrevlig och divig - snarare tvärtom. Mer jordnära människa får man leta efter!

Bäst: "Låt dom gå", "Fisk i en skål", "Hög kan bli låg", "Nån' har slagit upp ett hål".

Åter en sådandär spelning där man kommer på texterna samtidigt som låtarna spelades. Har inte lyssnar på Stefan på ett par år, så man var allt lite ringrostig. "Men det är ju den låten, åh, och den!!!".

Jag njöt, kan jag ju säga.

Har överhuvudtagit haft en jävligt skön födelsedag. Cake, (presenter kommer i efterhand pga money, men det är verkligen skitsamma för min del), Nya Finans (spel), Jägersro (spel), fina telefonsamtal från de bästa, Stefans spelning.

Åh. Underbart. Och jag gillar verkligen att vara 21. Shit, jag är fan Verkligen vuxen nu alltså. I like it a lot. Ser det som någon form av uppgradering efter allt skit som hänt de senaste fyra-fem åren. En ny chans att bara köra det race jag vill köra. Love it.

<3.
/Liv.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0