inteallsfoerbannad

Jahapp, nu skall Ed dra ut på en minisoloturné.

I USA.

Fuck då.
Dock varar den bara i cirka en månad, från juni till juli, så man kan ju alltid hoppas.
Hoppas, som sagt.

Nyss satt jag och kollade på "Live at the Garden". Behöver jag ens nämna att jag pissade på mig?
Det är en grej att jag kommer att skita på mig, föda barn, få tjugo liter forsande mens, pissa floder, allt på samma gång när jag ser Depeche Mode, det är en helt annan sak, tanken på att se Pearl Jam är annorlunda, på ett sätt mäktigare, större.

Depeche Mode är större, på ett (eller egentligen Många) sät. Depeche Mode är hela min uppväxt, som jag nämnt Många gånger tidigare.
Jag har inte lyssnat på Pearl Jam så värst länge, några år bara. Har alltid vetat vilka de varit, men aldrig varit tillräckligt intresserad av att lyssna något mer på dem (hallå, jag var ju Arkfan i sju år! Daah.).

Jag minns hur jag föll för dom, hur jag föll pladask. Jag satt och youtube:ade, kollade antagligen på Soundgarden-videor, som vanligt. Och så kommer jag in på Pearl Jam. "Pearl Jam," tänker jag, "det var länge sedan. Hur låter dom egentligen, förutom "Alive" och "Jeremy". Och så lyssnar/kollar jag på en video från MTV Unplugged.

Det enda jag kan säga är att jag tillbringade den natten, och många nätter därefter, med att lyssna och titta på Pearl Jam-videor.

Jag är så sjukt glad att jag verkligen började lyssna på dom. I mean, jag hade lyssnat på Soundgarden så länge, så länge och så mycket att jag inte förmådde mig att lyssna på annan musik från den eran, då jag var övertygad om att inget band kunde vara så bra som Soundgarden.

Note: Soundgarden och Pearl Jam är inte lika musikmässigt. Verkligen inte. Två helt olika sound.
Jag hade bilden av Pearl Jam som ett mer "softare" "grungeband", inte slamrigt Nirvana eller tungt Soundgarden, och visst stämmer det. Till viss del. Men Pearl Jam kan också vara tunga, slamriga, högljudda.

De är smo Guns N' Roses; gör slamrigt jävligt bra, men lugna låtar Ännu bättre. No doubt about it.

Så jag tillät mig ändå att lyssna på Pearl Jam, och fan, det var deet bästa beslutet jag tagit, fan. Nästan snäppet bättre än när jag var 17 och bestämde mig för att ge farsan fingret och bo fulltime hos morsan.

Kan låta jävligt konstigt, men att låta mig själv börja lyssna på Pearl Jam har lett till att jag har fattat viktiga beslut jag annars inte hade vågat göra, låtit mig själv känna mig svag, och även låtit mig känna mig stark och värd något när det ända jag känt mig som var skit.

That's some pretty big stuff.

Men tillbaka till vad detta extremt onödiga inlägget som ingen gives a crap about egentligen handlade om - KONSERTER. Pearl Jam live. Något jag alltid sett fram emot och längtat efter, men nu när det på ett sätt känns närmre än tidigare (då platta och gossip om turné är på g), känner jag mig nästan... ja, nästan rädd på ett sätt.
Skall jag stå där längst fram (för ja, jag kommer stå längst fram när jag ser dem, no duh, hur pissnervös jag än må vara) och se Eddie och compani framför mig. Skall jag stå där? Jag kommer böla non stop, det är något jag kan säga redan nu. På ett sätt hoppas jag att jag ser dem i ett land där det är OK att röka inomhus, för om jag gör det, kan jag även lova er att det kommer gå åt minst två paket cigaretter i så fall. And I'm not överdriver, snarare underdriver, eller vad fan det kallas.

Jaja.
Shit.
Jag blir nervös bara att tänka på det.

Men som sagt.
Eddie Vedder på soloturné in the States. Kul. På myspace stod det att biljetterna kostar 750 dollar styck.
Vissa säger det är priset för två, andra är övertygade om att det är per styck.
Om det är per styck - HOLY FUCK!!!!!! Dyrt som en liten rövbebis. (?)
Men okej, jag skulle utan tvekan betala 750 dollar, och vad det nu blir i den aktuella valutan för där jag ser dom, men det är fortfarande dyrt... riktigt dyrt.


Jaja.
Som om ni vore intresserade.
Haha.

Puss.
/Liv.