inteallsfoerbannad

Jag vet att jag skriver en hel del om Den Där ångesten.
Det är som någon slags form av terapi för mig, att skriva om ångesten.
Känns som att den försvinner på något sätt.
Det är även därför jag hela tiden lägger upp en massa videoklipp här på bloggen, videor som jag förstår ingen är intresserad utav.
Jag mår bra utav det. Varenda video jag har lagt upp är på sånger/framföranden som betyder mycket för mig.
Sånger som i sig kanske inte världens mest peppande, men jag vet inte...

Ni har väl också låtar som egentligen är jäkligt deprimerande, men som ni själva ändå mår bra utav att höra?
Det tror jag varenda jävel har...

"Black" är min. Pearl Jam, ja. Jag vet inte... Den är så vacker, men ändå, jävligt sorglig.
Eddie sjunger på något sätt som... Man blir så jävla berörd.

Men ångesten, ja...
Har skrivit en del om att jag inte gillade 2007. Inte bara för operationerna, skolan n' shit.
Utan även för Den Där ångesten...
Det är inte kul. Verkligen.
Men jag har en bild som jag tog i somras några hundra meter ifrån min lägenhet, som är så jävla vacker.
En bild jag är fruktansvärt nöjd med, den må inte ha världens bästa skärpa osv i hela jävla fotovärlden, men det är något med den... När jag tog den mådde jag verkligen inte bra, men när jag kollar på den Nu och tänker tillbaka på Då, blir jag faktiskt jävligt stolt över mig själv. Jag klarade av den perioden. Jag har klarat av många svåra perioder i mitt liv, det är ett som är säkert, och när jag tittar på den här bilden, så blir jag rätt, nöjd, stolt över mig själv...
Hela förra året bevisade jag för mig själv att visst fanemig var starkare än jag trodde att jag var.

Här har ni bilden, föresten, ni får klicka på den för att den ska bli större... Ja, ni förstår...



Gillar den...


Ha en fin kväll.
Peace.
/Liv.


Viktig person, Eddie Vedder.