inteallsfoerbannad

Det där uttryckte min kära storebror för någon timme sedan då eftertexterna till Klassfesten drog igång, vilket även betydde att Arks mästerverk "Calleth you, Cometh I".
Vi satt där fint och tillsammans med morsan konstaterade vi att det helt enkelt är Arks bästa låt.
Så mycket känsla, så mycket... jag vet inte vad.



Jag kommer aldrig glömma när jag hörde "Calleth..." för första gången.
Bandet spelade låten på... Guldbaggegalan? 2001? 2002? Ja - något av de åren var det iallafall.
Jag minns att musiken började spelas och bandet dök upp en sån här slags "snurrande" scen.
Det kanske är jag som minns fel, men jag är rätt så säker på att det var så...
Jag blev förälskad i låten direkt. Det jag hörde var inget annat än perfektion. Det tycker jag även idag.
Jag kan utan att tveka säga att "Calleth you, cometh I" är en låt från Salos högtid.
Han kommer aldrig bli en bättre låtskrivare i mina öron, än när han skrev den låten.
- Inget illa menat med det - "Calleth..." är en fruktansvärt bra låt, en av de vackraste låtarna jag har hört.
Perfektion, som sagt. Så mycket minnen och känslor och ren jävla Kärlek som finns inom mig när jag hör den här låten.
Inte bara från alla konserter, men utan från alla minnen från just den där tiden 2001-2002-2003. Alla människor man skrev/mötte/snackade med. Freja, Arkfanet uppe i Sthlm som jag var så sjukt, sjukt tajt med, och som kom ned och såg Ark på KB med mig den 26:e mars 2003. Alfons och Mållgan (Cecilia och Emma), De tre essen, alla som hängde på theark.rr.nu... Fan vad jag saknar den tiden och Er!!!

Bilden nedanför är en bild från "Sommartoppen" i Malmö den 17:e augusti 2002. Detta var andra gången jag träffade/såg Ark. Min första gång var på signeringen för "Calleth you, Cometh I" i februari samma år.
Den här bilden beskriver verkligen den dagen Perfekt. Vi hade suttit och köat i några timmar, var skitnervösa medan vi lyssnade på "Racing with the Rabbits"-plattan (det var några som hade skivor och cd-spelare med sig, som också köade...).
Jag minns att jag bl.a. hade min röda stora halsduk på mig och hade håret uppsatt i "musse pigg-tofsar".
 (Håruppsättningen påminde Ola mig om då han kände igen mig på signeringen för "In Lust We Trust" senare i augusti samma år)
Som ni ser står Ola och ser ut att posa. Och yes, det gör han. Jag - som redan då - var oerhört o-hightech, hade lyckats ropa till mig Olis och försökte nu ta några foton på honom med min uråldriga systemkamera... Det gick väldigt segt, men Ola verkade inte tycka det var allt för jobbigt. Hah.
Fan vad jag saknar den dagen... Första gången jag träffade en del gamla Arkfans som jag fortsatte ha kontakt med flera år framåt...

(Copyright 'n shit för dom/den som tagit fotot)


Känner bara mest sorg när jag tänker tillbaka på det. Det var en så otroligt, otroligt vacker tid. Jag hade mina nyfunna Ark-/teatervänner Marie och Matilda, tillsammans gick vi runt längs stans gator i våra färgglada kläder/hår och glatt sjöng till Arks alla låtar. Vi levde livet, vi älskade livet, vi älskade Ark.

Men som sagt, "Calleth you, Cometh I". Vilket mästerverk.
När min storebror brister ut i sådana ord (se rubriken om du/ni glömt) gör att jag känner min kärlek till sången ännu mer. Han vet vad jag menar med det Gamla, det bra, det Magiska Ark. Han var själv med, han hängde på betydligt fler spelningar/signeringar under 99-00 än vad jag gjorde, så han vet Precis vad jag menar.

Det är lite härligt och spännande att tänka tillbaka och vara nostalgisk.
Men jag känner ändå att det var en tid i mitt liv som numera tillhör Då.
Jag är otroligt, otroligt glad att jag fick vara med om allt jag fick vara då, fick träffa alla fina människor, fick uppleva alla vackra resor, konserter och stunder. Otroligt glad över det.

Peace.