inteallsfoerbannad

Jag hade verkligen behövt komma in på någon utbildning, någon utbildning i någon stad så är lååångt ifrån Lund.
Varför? Tja, jag ska vara ärlig och säga att anledningen är inte bara för att jag hatar Lund och Skåne över allt jävla annat, utan även för att det funkar inte om jag pluggar i närheten av där jag bor.
Se bara på grundskolan - se bara på gymnasiet - se bara på mitt så kallade "plugg" på Komvux.
Jag skiter i det, och som vissa säger, jag skolkar, orkar helt enkelt inte.
Jag vet inte vad som flög i mig i trean "Jag har en bra idé! Jag pluggar svenska och samhäll på Komvux! DET blir säkert jättekul!".
Snacka om dum i huvudet. Såklart har jag skitit i studierna helt och hållet. Varför? Jag orkar helt enkelt inte.
Ångesten flyger på redan innan tanken på att "fan, imorgon måste jag till Komvux" knackar på. Helvete.
Sitter hemma och degar, kollar på film istället.
Jag lovar, jag har snart sett alla filmer som någonsin har skapats. Suck.

Ska söka till scenskolan i Göteborg. Måste bara komma på något snyggt att skriva.
Jag är fedt sugen på skådespeleriet. Eller varför inte bli regissör?
Fan. Jag vill. Men så kommer tanket på allt som måste göras, alla ångestfyllda inträdesprov med miljarder andra sökande.
Men för helvete, det skadar aldrig att försöka. Jag måste. Annars blir jag en jävla soffpotatis.




Jag vill ut. Alltså inte ut, utan ut-ut. Ut i den stora världen, som man lite halvfjolligt kan säga.
Jag vill till the Us, och inte för, som jävla många andra, för att bli superstjärna och superrik och supersnygg och superbäst och hela det där super-kitet. Inte för att jag har varit där innan, men jag finner bara ett jävla lugn från det landet. Kan låta jävligt konstigt med tanke på hur mycket skit det landet bär med sig och hur jävla hysteriskt det är där. Men jag hade inte tackat nej till att bo i, låt oss säga, Chicago. Eller Seattle. Eller New York. Los Angeles vetefan. San Fran är vackert med. Men jag är mest insatt på de två första städerna.
Vet inte varför. Det är det där lugnet återigen. Svårt att förklara.

Awell.


Dagens musik är Soundgarden. Framförallt plattan "Louder than Love". Pure music, people.
Som köttätare ska jag snart stoppa in lite kött i ugnen och göra lite potaoutismous (skånska) till.
Vadårå? Jag har inte råd till att bli vegetarian en tredje gång, då min morsa med jävligt stor sannolikhet inte kommer pröjsa för min mat. I haven't got the money. Det får bli ett framtida projekt när jag har en egen, förhoppningsvis, bra ekonomi.


På tal om verkligen ingenting så tror jag min farsa återigen har supit. Surprise? - Oh no.
Speciellt med tanke på att vi planerat ska gå på Salem al Fakir och hon där Maia Hirsawa ellerhurfandetnustavas imorgon.
Han har alltid haft en liten "thing" för att supa skallen av sig dagen/några dagar innan vi ska göra något, han och jag. Det slutar alltid med att någon av mina vänner får en gratisbiljett till ett evenemang av något slag.
Kul den, kul för mig, halvkul för min farsa, ångest för mig.

JAJA.
Nu ska jag sluta bajsa, och istället lyssna på "Ty Cobb" (JA, Soundgarden) och inom några minuter kolla på tredje Harry Potter-filmen. Det ni.

En bild på Chris för att han är otroligt het på den här bilden.


Peace.
/Liv.