inteallsfoerbannad

 

Det märks att vi är på väg mot en ny tid, en ny generation.
Förlåt men: Sverige, måste vi vara så svenska?
I årets melodifestival regerade de pampiga balladerna stort och säkert.
Marie Lindberg, Sonja Aldén och Sarah Dawn Finer.
Det är rätt överraskande, eftersom de stora favoriterna och vinnarna de senaste sex, sju åren har varit låtar som Afro-Dite's "Never let it go", Martin Stenmarcks "Las Vegas", och Roger Pontares "När vindarna viskar mitt namn".

Det var intressant. Sverige började komma ut lite från tråk-garderoben som vi så länge varit inne i.
Men årets Melodifestival är ett sorgligt tecken på att vi börjar grypa tillbaks in i den igen.
Det är så synd, för vi var på väg, vi var på väg.

Över en miljon röstade ikväll. Det var tydligen rekord för "Andra Chansen".

Jahaja.

Vi drar till Paris, shoppar loss som få.
Ingen tid får gå till spill. Ser jag något snyggt,
vill jag köpa två. Kosta vad det kosta vill.
Adoption e vår nya grej.
Lättar upp för en liten stund.
Vi beställer en gullig tjej, och sen köper vi en hund.

Magnus Uggla är känd för sina starka texter som retar gallfeber på alla fisiga svenskar.
Jag antar att det kan vara en anledning till att vissa valde att inte rösta på honom.
Det är lite för mycket, det är lite för vågat, Sverige är inte beredda på det än.
- Vänta lite, så kan vi se senare.
Vad menas med senare? - Länge, antar jag.

Det är synd, att Sonja Aldéns låt som, enligt mig, är som vilken annan ballad som helst, gick före Uggla.
Men det är klart, hon är snygg, hon sjunger helt okej och låten är ju inte helt bedrövlig.
- Där har ni det. Där har ni receptet för att lyckas.

Det är som min moder sade när Elin Lanto gick vidare i hennes deltävling för några veckor sedan:
"Ja, vad ska man säga? Har man utseendet kommer man visst hur jävla långt som helst."

Jag har aldrig riktigt orkat gå in i den här Melodifestivals-diskussioner där saker som The Arks eventuella plagiat och hur korta kjolar och stora urringningar man får ha, har ägt rum, men jag kan inte låta bli att få min röst hörd när det gäller valet av låtar.

Vi kan inte skylla på Luuk, tvärtom applåderar jag för honom, han lyser upp denna mesiga Melodifestival och gör den jävligt rolig och bisarr. Man får väl skylla på alla andra "vanliga" människor som röstar in.
Men vad fan ska man göra?
Springa upp på Globens scen nästa lördag och skrika:
"FEL LÅTAR! NI SKICKADE FEL LÅTAR HIT! JÄVLA MES-BEIGEA SVENSKAR!!!"

Nä, om det är något jag har lärt mig de senaste åren om Sverige, är det just det att man inte kan ändra på Sverige.
Sverige är mes-beiget med en gnista av USA. Pampigt, men ändå mesigt, inte för pampigt; Vi kan riskera att bli sedda och möjligtvis hatade av några!

Jag har nog inte så mycket att säga om det hela, förutom det jag skrev nyss.
Jag är väldigt ledsen över att Magnus Uggla inte gick vidare ikväll, han hade behövts.
Så istället hoppas jag på att Andreas Johnson återigen rockar sockarna ur den svenska publiken, eller varför inte lundensaren Måns Zelmerlöw? Hans låt må suga rätt hårt, men som artist är han grym, grym som fan.
Vad gäller The Ark tror jag dom har en enorm chans att ta hem hela skiten, och det tycker jag även vore jäkligt tufft, gammal "Arkare" som man är.
Men låt-mässigt hoppas jag Andreas Johnson kammar hem skiten, han är jävligt begåvad.



Godkväll!
/Liv.