inteallsfoerbannad

Min första kärlek:

När jag gick i trean var jag otroligt, otroligt förälskad i en kille som gick årskursen över mig. Han var bland de populäraste på låg- mellanstadiet och aaaaalla tjejer var kära i honom.
Jag minns hur vi var tre, fyra stycken tjejer som skrev en "Vill du bli ihop med mig?"-lapp och hoppades som in i att han skulle välja just mig. Fick tillbaka ett "Nej, tyvärr.". Gick i tusen bitar, så ledsen jag blev. Han valde min kompis, som jag avskydde över allt annat i tio minuter, sen var vi bästisar igen.
Oh, young hearts... Haha.

Har väldigt svårt att bli kär, vet inte riktigt varför. Tror det beror på att jag har svårt att lita på människor. Så många man mött som bara utnyttjat en, både vänner och "kärlekar", för min del främst det förstnämnda. Väldigt rädd för att bli sårad, bedragen. Jag vet, jag vet att man måste våga satsa och chansa då och då, men ja... Har svårt för det, just när det handlar om kärlek. Någon gång faller jag nog för en man som får mig att våga, det hoppas jag iallafall.