Right where it belong

Jag har nog aldrig seriöst ryst såhär mycket någon gång tidigare. Benen domnar, armarna värker.
Drömmer jag, eller kan jag verkligen reagera såhär?
Ignorerar det, försöker koppla av, tänka på något annat. Men så kommer annan fantastisk ton, slinga, röst, ord.
Kroppen formas till en liten puppa av pirr i armar och ben. Som att ha fantastiskt sex.
Sex i musikväg.
DM i all jävla ära, all min kärlek, tro, hopp, hela mitt liv, men jag har aldrig, aldrig ryst såhär mycket till någon eller något, inte ens första gången jag hörde "Barrel of a Gun", vilket var en av de mest poweful händelserna i mitt liv.
Det här är något helt annat. Jag befinner mig i helt annan värld, onårbar för omgivningen för en liten stund.

And you know what? I like it. Much. Very much.


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0