Avocado

Precis som i ett tidigare inlägg sitter jag och lyssnar på "Unthought Known". Vi har Pearl Jam-kväll, Pearl Jam-dagar, Pearl Jam-veckor här hemma, mamma och jag. Tycker det är lite synd att hon väljer att skippa spelningen... Väldigt synd.

Jaja.

För övrigt är min kropp redan inställd på "jullov" trots att jag inte får det förren på fredag.
Helt sliten.

Har inget speciellt planerat inför julledigheten. Det enda jag har lovat mig själv är att ta det lugnt.
Mellan allt plugg (har två uppsatser att skriva), tänker jag bara ta det lugnt, upptäcka, andas in min omgivning.
Åka med någon av mina kära gula bussar, hoppa av på en hållplats mitt ute på en random åker och bara känna av allt. Det som är vackert med Skåne är att man, om man åker på någon av landsvägarna, kan se Hur långt som helst, åt vilket håll som helst. Åker längs de vägarna i princip varje dag, till skolan.
Blir alltid lika fascinerad, nyförälskad.
Så jag har lovat mig själv att åka ut till en random åker, som sagt, och bara vandra, med musik i öronen, cigg i mungipan (sorry, men det är min medicin just nu) och en stor termos kaffe.
Jag och landsvägen. Lycka.

Får fortfarande små "paniklyckor", trots att det var ett par dagar sedan jag köpte biljetterna.
Men saken är verkligen den att jag inte riktigt har insett det än, att jag skall se dom. Det känns så, så, så overkligt. Något jag aldrig skulle få göra, men nu skall jag fan det.
Äsch, det är sjukt svårt att förklara... Jag sitter iallafall mest och tappar hakan hela tiden för att jag gång på gång inser att jag skall se Pearl Jam. HELT JÄVLA GALET!

Puss på er babes.
/Liv.


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0