Melodifestival och nostalgi i form av Ola Salo och Martin Axén

Aw, min storebror var så söt när Ola och Martin kom upp på scenen i Globen nu ikväll. Han bara, "Fan, fan vad jag saknar 'Let you body decide'-eran. Dom var så jävla bra då."
And I agree, as hell.
Men jag tääänker inte tjata om hela den där "Åh-vad-jag-saknar-Ark-2000"-tjafset, det har jag gjort så jävla mycket redan så det är bra. Men jag blev helt... varm när jag såg lilla Ola klampa upp på scenen. Har inte lyssnat på eller följt Ark sedan 2005 i princip, förutom några spelningar i Malmö.
Man blir glad. Man blir allt lite nostalgisk.

Jag menar, herregud, 2005. Fan vilket jävla Sjukt år. Vad höll vi på med egentligen? Vad Höll Anna och jag på med egentligen? Tja, vad vi än gjorde så var det värt alla pengar, föräldrabråk, ångestattacker, felåkningar och skit, för vi hade så jävla underbart! Och för att inte snacka om perioderna 2000 och 2002-2003. Galet, galet, galet...

Lyssnar på "The Others" just nu. Fan, det tar nästan emot. Inte på något dåligt sätt, tvärtom. Fan, jag saknar det som in i helvete. Men tja, ja, det var kul att se dom två små snubbarna, vilka haircuts (verkar inte vara några uppdateringar på hårfronten för någon av dem, haha.) dom hade och hur tjockt Olas skägg egentligen är nuförtiden. Haha. Tiden går, it sure does.

Och ja; Melodifestivalen. Ett ord, eller ja två blir det; HA-HA.
Charlotte Perrelli???! Seriously, Sverige; Seriously.
Jag skrattar så jag skiter på mig.

Efter att insett att Nordmans chans att vinna var lika med noll, var BWO my favorites. Men som vi alla, och Perrelli, visste så skulle Perrelli vinna.
Perrellis falskhet lös som en fet stor gloria, uh, jag gillar verkligen inte henne.

Well, well, vad ska man göra? Svensk musik suger till 99%, so not so much to do about it!

Ha en fin kväll och helg allesammans!

Peace.
/Liv.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0