The Must's

Det finns två låtar som jag alltid kommer att bära med mig, det vet jag helt säkert. Den ena har jag burit med mig sedan jag vet inte hur länge, sedan jag första gången hörde den, helt enkelt.

"Breaking the girl". Jag har alltid älskar stuket i låten, gitarren. John. Frusciante. He's the man.
Detta är verkligen anledningen till att jag älskar Red Hot. Videon är även väldigt vacker.



Nästa låt... Alltså, det är svårt för mig att förklara i ord hur mycket "Venice Queen" har betytt för mig. Det är en otroligt, OTROLIGT vacker låt från den helt fantastiska skivan "By the way". Den är verkligen ett exempel på att Red Hot fortfarande har "det", trots att dom kanske har flygit runt lite i musikvärlden och inte hållt sig kvar i den superfunkiga stilen som dom höll på med som mest i de tidigare skivorna.
Inte för att "Venice Queen" är en funkig låt, men den har ändå den där känslan, den är rysningskänslan som Red Hot är så jäkla bra på att förmedla. Jag älskar den......... dom.
Lyssna bara på John's gitarr innan själva låten börjar... Gawhd. Det är från spelningen på Slane Castle i... I dunno. Hah.
Vackert är det iallafall.



Nu ska jag läsa Elle.

Peace.
/Liv.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0