inteallsfoerbannad

"Ja, du får ursäkta, det är min dotter..."
Så sade precis min mor till vår inneboende efter att hon stolt läxat upp mig genom att förklara hur dålig jag är som människa.
Min äldre bror satt hemma KONSTANT i fyra år för att han var slö.
Jag har varit arbetslös i två månader på grund av att jag genomgick en stor operation och inte kunde jobba mer.
Vem får all skit?
Ja vad fan tror ni...

Jag kan tydligen inte göra någonting här i världen utan att hon ser det som otroligt fel och dåligt och djävulskt och därför måste hon in i minsta detalj beskriva hur mycket fel jag har/är.
Jag fattar bara inte hur hon kan påstå att jag är det svarta fåret i familjen, det gör mig jävligt ledsen med tanke på att hon vet hur fruktansvärt mycket jag har kämpat för att komma upp från bottnen och försöka fortsätta leva mitt liv, jag tog till och med studenten.

Jag är så jävla trött på det här att jag inte vet vad. Just nu hoppas jag bara på ett bra jobb, lägenhet och teaterhögskolan.
Det är bara att kämpa vidare, finns inget annat att göra. Känner mig fast här, måste hitta en utväg.

Min favoritsångare Anders Ekborg i alla former går på repeat the whole day. Speciellt "Stanna" från 'Kristina från Duvemåla'. Så vackert att jag bara vill gråta.