When I was a little kid...
När jag var liten hade jag två favoritfilmer,
"Waterworld" och "Häxorna i Eastwick" ("The Witches of Eastwick").
Den förstnämnda gick på TV för ett par veckor, då jag självklart tog tillfället och såg den igen.
Jag vet inte hur många år det var sedan jag hade sett den innan dess, jag hade hela tiden missat varje tillfälle.
Filmen är kanske egentligen inte världens bästa, men jag kan fortfarande förstå varför jag älskade den så otroligt mycket när jag var liten, det är någon känsla som infinner sig hos mig varje gång jag ser den filmen, och den känslan kom återigen fram när jag såg filmen igen.
Vad jag dock Inte kan förstår är varför jag var kär i Kevin Costner (huvudrollen, för er som inte visste) när jag var liten, jag minns bara att jag föll pladaskt för honom när jag såg filmen för första gången, hur gammal kan jag ha varit då... 8? 9? Awell...
"Häxorna i Eastwick" har jag sjukt starka minnen från. Eller, inte minnen där jag minns exakt vad jag gjorde den dagen etc, utan jag minns Otroligt glad och lycklig jag blev varje gång filmen gick på TV.
Det Är en sjukt bra film. Jack Nicholson bringar ännu en gång fram sin galna sida och är helt fullkomligt bäst.
Jag minns att jag var väldigt rädd för hans roll, men samtidigt (som de tre kvinnorna) blev jag intresserad av honom. Inte för att han såg bra ut (vilket han verkligen inte gjorde/gör), utan för att han var så lockade. Om ni fattar? Man tyckte han var intressant, fast man redan från början förstod att något inte stod rätt till hos mannen.
Det är Nicholsons främsta specialitet som skådespelare, han är otroligt bra på att locka till sig publiken, göra den intresserad, vilken roll han än tar sig an. Det är sjukt imponerande.
Ni vet när man är liten, man "vill vara någon av tjejerna", antingen i Spice Girls eller i denna i denna filmen eller något helt annat, man känner att man måste välja en som man vill vara, en som man tycker om Extra mycket.
Självklart valde jag Cher's rollkaraktär, Alex, för hon var så cool och lugn.
Alla huvudrollerna gör otroligt bra jobb, men guldmedaljen får än en gång gå till mr. Nicholson.
Han är helt galet bra, man blir helt stunned...
Peace!
/Liv.
"Waterworld" och "Häxorna i Eastwick" ("The Witches of Eastwick").
Den förstnämnda gick på TV för ett par veckor, då jag självklart tog tillfället och såg den igen.
Jag vet inte hur många år det var sedan jag hade sett den innan dess, jag hade hela tiden missat varje tillfälle.
Filmen är kanske egentligen inte världens bästa, men jag kan fortfarande förstå varför jag älskade den så otroligt mycket när jag var liten, det är någon känsla som infinner sig hos mig varje gång jag ser den filmen, och den känslan kom återigen fram när jag såg filmen igen.
Vad jag dock Inte kan förstår är varför jag var kär i Kevin Costner (huvudrollen, för er som inte visste) när jag var liten, jag minns bara att jag föll pladaskt för honom när jag såg filmen för första gången, hur gammal kan jag ha varit då... 8? 9? Awell...
"Häxorna i Eastwick" har jag sjukt starka minnen från. Eller, inte minnen där jag minns exakt vad jag gjorde den dagen etc, utan jag minns Otroligt glad och lycklig jag blev varje gång filmen gick på TV.
Det Är en sjukt bra film. Jack Nicholson bringar ännu en gång fram sin galna sida och är helt fullkomligt bäst.
Jag minns att jag var väldigt rädd för hans roll, men samtidigt (som de tre kvinnorna) blev jag intresserad av honom. Inte för att han såg bra ut (vilket han verkligen inte gjorde/gör), utan för att han var så lockade. Om ni fattar? Man tyckte han var intressant, fast man redan från början förstod att något inte stod rätt till hos mannen.
Det är Nicholsons främsta specialitet som skådespelare, han är otroligt bra på att locka till sig publiken, göra den intresserad, vilken roll han än tar sig an. Det är sjukt imponerande.
Ni vet när man är liten, man "vill vara någon av tjejerna", antingen i Spice Girls eller i denna i denna filmen eller något helt annat, man känner att man måste välja en som man vill vara, en som man tycker om Extra mycket.
Självklart valde jag Cher's rollkaraktär, Alex, för hon var så cool och lugn.
Alla huvudrollerna gör otroligt bra jobb, men guldmedaljen får än en gång gå till mr. Nicholson.
Han är helt galet bra, man blir helt stunned...
Peace!
/Liv.
Kommentarer
Trackback
